Motion till riksdagen
1994/95:U702
av Elver Jonsson (fp)

Samarbetet i Norden


När det gäller mellanfolkligt samarbete finns det stor
erfarenhet i Norden. Sedan flera hundra år har Nordens folk
samverkat och nästan lika länge som Förenta Nationerna har
Nordiska Rådet varit i funktion. Precis som FN-föreningarna
ger en folklig förankring i Norden åt FN-systemet utgör t.ex.
Föreningarna Norden ett forum som varit med och format
ett ''fruktbärande kitt''. Det har betytt mycket för att hålla
samman Norden. Detta trots att vi är fem länder och tre
självstyrande områden som sammantaget har så skilda
villkor och genom åren haft så olika kontakter och allianser.
Men Norden har också spelat en roll i det globala
fredsarbetet. Det må vara diplomatiska och politiska insatser
av nordiska politiker och medborgare eller det kan vara
fredsbevarande styrkor som sänts till världens alla hörn.
Norden har också fått spela en stor roll i FN, inte minst
genom dess framstående företrädare i sådana sammanhang,
Trygve Lie och Dag Hammarskjöld, som tidigt kom att
beträda FNs högsta ämbete.
Efter den norska folkomröstningen om EU-medlemskap
har en intensiv debatt blossat upp om förutsättningarna för
ett fortsatt nordiskt samarbete i Nordiska Rådets regi.
Debatten har på sina håll präglats av uppgivenhet och av
orättvis kritik mot det nordiska samarbetet.
Undergångsprofeterna har återigen radat upp ''nordiska
misslyckanden''. Men vad vi har uppnått bokförs inte lika
noggrant.
Nu har vi en ny situation. Från att tidigare ha varit 5
miljoner nordbor, medlemmar i EU och 18 miljoner utanför,
har vi precis det omvända förhållandet då Finland och
Sverige blivit EU-medlemmar. Norge valde att stanna
utanför och Island har inte ansökt om medlemskap i EU.
Enligt min mening är Nordiska Rådets verksamhet inte
avhängig av utgången av EU-omröstningarna. Det är givet
att vi har en ny situation, som innebär att det är naturligt att
även EU-frågor förs in på det Nordiska Rådets dagordning.
Reform nödvändig
Det nordiska samarbetet behöver reformeras och Nordiska
Rådet är på offensiven. Norden som region och nordisk
samhörighet behöver ett smidigare sätt att samarbeta. Ändå
torde den primära uppgiften vara att Nordiska Rådet blir ett
starkare politiskt organ där gemensamma intressen kan
aktualiseras inför ministerråd och enskilda regeringar. Det
betyder mer politik och mindre av verksamheter. Det behövs
vidare en koncentration på vad som är viktigt och vad som
är ''nordiskt nyttigt''.
Den svenska regeringens signaler till företrädare för
Nordiska Rådet om att drastiskt reducera rådets budget är att
''börja i fel ända''. Vad som nu behöver göras då Nordiska
Rådets reformarbete pågår som bäst är att formulera
innehållet och forma organisationen så att koncentration och
bättre rationalitet kan uppnås. Därför måste den svenska
regeringens propå om en kraftig budgetnedskärning avvisas,
särskilt med tanke på att den ger en signal om att nordiskt
samarbete inte längre skulle ha lika stor aktualitet.
Europasamarbete
I sina medlemskapsförhandlingar fick Sverige, Finland
och Norge EUs godkännande av sin avsikt att fortsätta det
nordiska samarbetet sinsemellan och med andra länder och
områden. Detta står inte i motsatsförhållande till det viktiga
parlamentariska och politiska samarbetet med våra EU-
företrädare i Strasbourg och Bryssel. Då det enligt
Helsingforsavtalet inte är möjligt att samordna EU-
representation och Nordiska Rådets representation i samma
personer så gäller det att hitta en god form för information
och samverkan. Den kan säkerligen ta sig många uttryck. Ett
sätt vore att EU-parlamentarikerna deltog -- t.ex. som
observatörer -- på sejourerna i Nordiska Rådet. Detta vore
att få en utomordentlig avspänd träffpunkt då Nordiska
Rådsveckan är det enda tillfälle på hela året då därmed
Nordens fem regeringar, Nordiska Rådets 87
parlamentariker och EU-parlamentariker kunde finnas med.
Det skulle innebära ett naturligt samtalsutbyte med både den
nordiska grupperingen och intressena förenade med
ländernas ambition att kunna framgångsrikt samverka
gentemot EU-länderna.
Det har ofta sagts: nordiskt samarbete behövs om Norden
hamnar utanför EU. Nordiskt samarbete behövs ännu
mer med Norden i EU!
Om vi inte klarar av detta konstruktiva och långtgående
samarbete inom Norden och från Norden ut mot Europa
riskerar vi att Norden som region och den nordiska
samhörigheten försämras och på sikt riskerar att förtvina.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verka för rationella lösningar
som innebär att nordiskt samarbete förstärks,
2. att riksdagen -- innan Nordiska rådets nya konstitution
är beslutad -- avslår regeringens propåer om kraftiga
nedskärningar i Nordiska rådets budget,
n3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verka för ett starkt samarbete
mellan Nordens länder, EU:s parlamentariker m.fl. genom
att ordna formella och informella ''mötesplatser'' såsom
t.ex. gemensamma sammankomster i samband med
Nordiska rådets årliga möte.

Stockholm den 25 januari 1995

Elver Jonsson (fp)