Motion till riksdagen
1994/95:U637
av Lennart Rohdin (fp)

Indonesien


Indonesien är ett i förhållande till sin storlek och betydelse
relativt okänt land. I skuggan av Kina och Indien har
Indonesien vuxit till Asiens utan jämförelse tredje
folkrikaste stat med över 180 miljoner invånare för att
passera 200 miljoner före sekelskiftet. Befolkningen
beräknas år 2025 uppgå till 265 miljoner. Den forna
stormakten Ryssland med vikande befolkning har ungefär
150 miljoner invånare. Sedan 80-talet tillhör Indonesien de
snabbt växande asiatiska ekonomierna med en genomsnittlig
tillväxt på över 5 %.
Den forna holländska kolonin Indonesien styrs sedan
mitten av 60-talet av general Suharto, som tog makten i en
kupp mot nationalistledaren Sukarno. Även om denne är
vald som president är landet i praktiken en militärdiktatur,
som under senare år sökt putsa på sitt skamfilade rykte. Inte
minst under regimen Marcos på Filippinerna lyckades
Indonesien hjälpligt hålla undan kritiken mot bristen på
demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Alltsedan Indonesiens aktiva roll i den alliansfria rörelsen
under Sukarnos ledning har landet också i viss mån skyddats
från kritik från u-landshåll. Så sent som i september gjorde
den sydafrikanske presidenten Nelson Mandela ett mycket
kritiserat officiellt besök hos general Suharto.
Den forna kolonin Indonesien har med brutal framfart
annekterat delar av den omgivande övärlden. Västra Nya
Guinea införlivades som Irian Jaya 1969 och Östra Timor
1976. På Östra Timor har i snart 20 år härjat ett mer eller
mindre öppet befrielsekrig, som hårdhänt tryckts ned av den
indonesiska armén. Även under senare år har omfattande
militära aktioner mot civila demonstrationer i Östra Timors
huvudstad Dili krävt många dödsoffer. Befrielserörelsen
Fretilins ledare Gusmao har dömts till livstids fängelse.
Men även bakom fasaderna i det mot omvärlden öppnare
Jakarta tar sig det öppna förtrycket vid behov brutala former.
Fackliga organisationer har de sista åren råkat ut för
omfattande förtryck. Den redan tidigare begränsade
pressfriheten har starkt beskurits det sista året. Mycket talar
för att regimen Suharto drar åt tyglarna under generalens
förmodligen sista år vid makten. Den internationella kritiken
mot förhållandena i Indonesien växer. Såväl före som efter
APEC-toppmötet i Jakarta i november förra året har den
officiella kritiken från USA varit omfattande. Amnesty
International driver en världsomfattande
Indonesienkampanj.
Mot denna bakgrund finns det anledning för den svenska
regeringen att ta ett samlat grepp över de svensk-indonesiska
relationerna. Ökad uppmärksamhet måste riktas mot det
ökande förtrycket och de omfattande övergreppen mot
mänskliga rättigheter. Svensk vapenexport bör ej ske till
Indonesien. Svenska u-landskrediter bör inte i någon form
användas för projekt i Indonesien. Sverige bör i
internationella fora aktivt driva Östra Timors rätt till
självbestämmande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den allvarliga situationen för
mänskliga rättigheter i Indonesien,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svensk vapenexport till
Indonesien,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska u-landskrediter till
Indonesien,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den indonesiska ockupationen av
Östra Timor.

Stockholm den 25 januari 1995

Lennart Rohdin (fp)