av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, m, fp)
Internationella boendemiljöfrågor
Bostaden och hemmet är basen i varje människas liv och
en förutsättning för social utveckling. Hemmet har stor
betydelse för kulturell identitet. Misslyckas vi med att ge
människorna en god boendemiljö, då misslyckas vi också
med de flesta andra frågorna. Kostnaderna för ett felaktigt
och bristfälligt boende kan inte nog betonas. Människor som
blir sjuka i sin boendemiljö har ingen möjlighet att arbeta
eller utbilda sig. I stället ställer det krav på
sjukvårdskostnader som tar bort kapital från nödvändiga
investeringar för en god livsmiljö.
En dålig boendemiljö är direkt kopplad till fattigdom och
fattigdomen ses som det stora hotet i världen. Ett hälsosamt
tryggt boende är en förutsättning för kvinnors möjligheter att
påverka sin och barnens situation. Boendefrågorna har en
stark koppling till miljöfrågorna vars lösning aldrig kan nås
utan att världens boendemiljöer genomgår en kraftig
förbättring. Boendemiljöernas utformning har också en
mycket stor social betydelse. Till boendemiljön hör även
vatten- och avloppsystem, energisystem, avfallssystem och
transportsystem förutom byggmaterialens påverkan på
hälsan.
Det finns viktiga åtgärder att vidtaga här hemma, men vi i
Sverige har ett stort ansvar att gå före och visa vägen
internationellt. Just nu förbereds tre FN-konferenser. I
Sverige har vi tre förberedelsekommittéer för dessa. Det
gäller sociala högnivåmötet i Köpenhamn i mars 1995,
kvinnokonferensen i Peking till hösten och slutligen Habitat
II i Istanbul 1996. Dessa grupper har haft en gemensam
temadag med tvärsektoriella grupparbeten för att en
samordning ska ske så att sociala frågor, kvinnofrågor och
bosättningsfrågor kopplas samman. Förra regeringen tog
initiativet till detta och den nuvarande har fullföljt den. Ett
slutdokument har tagits fram från den temadagen som har
överlämnats till FN:s generalsekreterare Boutros Ghali vid
dennes besök här i Sverige.
Det dokumentet visar på nödvändigheten av att Sverige
satsar medel till förberedelsearbetet så att resultatet blir
snabbt genomförbart i utvecklingsländerna, Östeuropa och
även i i-länderna. Den nye generaldirektören för SIDA
uttryckte detta behov mycket tydligt på ovannämnda
temadag.Vi klarar ingen utveckling vare sig på det
ekonomiska, ekologiska eller sociala området utan att ta itu
med den stora fattigdomen. Vi måste tänka långsiktigt och se
till att vi får en uthållig utveckling på alla områden.Sociala
högnivåmötet berör naturligtvis fattigdomen i sig,
sysselsättning och social integration. Många av de fattiga är
barn. En del av dem är gatubarn och många, många barn
måste arbeta hårt mycket tidigt.Kvinnokonferensen berör
kvinnans ställning. För kvinnor som bor i fattiga distrikt i
tredje världens små och stora städer, betyder status en
överlevnadsstrategi för dem och deras barn i en situation som
domineras av fallfärdiga hus, ohälsosamma omgivningar,
brist på vatten och sanitet, liten trygghet och säkerhet,
förtryck och våld.Habitatkonferensen 1996 kommer att
kunna dra nytta från de tidigare konferenserna,
Riokonferensen inräknad, och att integrera dem i en
aktionsplan för uthållig utveckling, så att städerna kommer
att kunna erbjuda sina invånare en hygglig existens.
Det enda som hjälper är att mobilisera lokalbefolkningarna
i hela världen. Lokala Agenda 21 gav möjlighet till att sätta
igång den sortens mobilisering. Det gäller nu att utveckla
grundläggande behov som måste till för att klara målen i
Agenda 21. Då behövs arbete med lagliga rättigheter som
rätten att äga sin bostad, rätten att hyra med fast kontrakt,
rätten att vara trygg och säker i sin bostad. Den rätten måste
gälla även kvinnor, inte bara män. Då behövs en
planeringsstrategi för att kunna motverka eller möta
inflyttningen till städer. Då gäller det att inrikta sig på enkel
teknik och inte tro att vi kan överföra vår egen direkt till
fattiga länder. Då gäller det att se över fastighetsbildning,
rätten att belåna för att göra det möjligt för alla människor
att ta egna initiativ.
Effekterna av den alltmer dramatiska
urbaniseringsprocessen i världen är nu styvmoderligt
behandlade. Den naturliga befolkningstillväxten i urbana
centra är av en sådan dimension att världens intresse måste
väckas för att undvika sociala och miljömässiga katastrofer.
Förra regeringen har tidigare satsat på ett Urban
Management Program som Världsbanken driver och som
handlar just om att ge slumområdena i världens städer hjälp
att klara svårigheterna med fattigdomen och boendet. Det
handlar om ett kapacitetsuppbyggande. Det är viktigt att
detta arbete får fortsatt stöd. Vi har under två års tid satsat 3
miljoner kronor, så det rör sig inte om stora pengar.
Riksdagen bör ställa sig bakom SIDA:s förslag om en fortsatt
prioritering av stödet till Urban Managementprogrammet.
Förut fanns ett anslag E l i miljödepartementets budget,
som gällde internationellt samarbete kring den byggda
miljön. Nu föreslås anslaget överföras till A 13 i
miljödepartementets budget. Genom att Habitat-frågorna
flyttats ut från miljödepartementet, så är det mycket viktigt
att de resurser som anvisas kan stärka en helhetssyn när det
gäller internationellt samarbete kring den byggda miljön
inför de kommande FN-konferenserna. Därmed krävs att
resurser också avsätts till samarbete mellan dessa
konferensers förberedelsegrupper.
Därutöver är det viktigt att Sverige i sitt biståndsarbete
avsätter tillräckligt med medel till förfogande för alla de tre
nämnda konferenserna, även Habitat, men att också sådana
frågor som fastighetsbildning, fysisk planering för en god
livmiljö och lokala Agenda 21 tas med i
biståndsprogrammen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av samordning mellan de
tre nämnda FN-konferenserna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att tillräckliga medel
ställs till förfogande för arbetet med de tre FN-
konferenserna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att fastighetsbildning,
fysisk planering och lokala Agenda 21 tas med i
biståndsprogrammen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Urban Management Program
bör få fortsatt stöd.
Stockholm den 19 januari l995
Görel Thurdin (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Inger René (m)