Framtiden för Västsahara är fortfarande oviss. FN:s säkerhetsråd antog så sent som den 13 januari 1995 en resolution om situationen i Västsahara. I denna godkänns generalsekreterarens förslag att utöka den s.k. identifieringskommissionens resurser i syfte att påskynda registrering av röstberättigade i den planerade folkomröstningen om Västsaharas framtid.
Redan 1967 antog generalförsamlingen en resolution om Västsahara i vilken folkets rätt till självbestämmande slogs fast. När Spanien lämnade kolonin 1976 gavs det sahariska folket inte självständighet utan överlämnades till grannländerna Mauretanien och Marocko.
Befrielseorganisationen Polisario Front hade dessförinnan proklamerat den Sahariska Arabiska Demokratiska Republikens (SADR) exilregering samt förklarat krig mot kolonialmakterna. När Mauretanien drog sig ur konflikten 1979 hade de kommit överens med Polisario att överlåta sin del till SADR. Istället annekterade Marocko även denna del.
Västsaharafrågan har således varit på FN:s agenda i snart 30 år. Åren 1981--91 präglades av oenighet mellan de inblandade parterna om hur frågan skulle lösas.
En gemensam fredsplan lades dock fram sommaren 1988 och accepterades i princip av båda parterna. FN:s generalförsamling tog 1989 beslut om att parterna skulle förhandla om eldupphör och regler för folkomröstning.
År 1991 godkände FN:s säkerhetsråd generalsekreterarens plan för att lösa konflikten om territoriet och i enlighet med denna inrättades en observatörsstyrka, Minurso. Styrkan skulle ha ansvaret för att det eldupphör som trädde i kraft i september 1991 respekteras. Men den har inte kunnat uppfylla sin roll eftersom den hindrats på olika sätt av marockansk militär. Marocko har också kränkt fredsplanen genom att förflytta marockaner till Västsahara och kräva att de skall få delta i folkomröstningen. Amnesty International har i sina dokument rapporterat om mängder av brott mot mänskliga rättigheter.
En folkomröstning -- om Västsahara skall vara självständigt eller integreras med Marocko -- skulle ha ägt rum i januari 1992. Men den har inte kunnat genomföras på grund av Marockos obstruering av planen.
Den ovan nämnda FN-resolutionen från januari 1995 fastställer att Minursos mandat upphör fr.o.m. den 31 maj 1995. Frågan om eventuell förlängning ska avgöras utifrån den rapport som FN:s generalsekreterare kommer att göra. Folkomröstningen planeras äga rum i oktober 1995.
Det är synnerligen viktigt att Sverige aktivt verkar för att FN:s fredsplan för Västsahara fullföljs. Det finns anledning att FN omprövar beslutet att Minursos mandat upphör i maj 1995 om det visar sig att utvecklingen inte sker på det sätt som önskas.
Så länge konflikten kvarstår och innan folkomröstningen genomförts bör Sverige avstå från att ge bistånd till Marocko.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktivt stöd till den av FN antagna fredsplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuell förlängning av Minursos mandat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Marocko.
Stockholm den 25 januari 1995 Isa Halvarsson (fp) Barbro Westerholm (fp)