Motion till riksdagen
1994/95:U612
av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

Palestina


Opinionen och påtryckningar från västvärlden, samt
neutrala staters fredsageranden har drivit på fredsprocessen
i Mellanöstern. FN uttrycker att en lösning av konflikten i
Mellanöstern måste tillgodose två centrala krav. Den ena är
Israels rätt att existera inom säkra och erkända gränser. Den
andra är att palestinierna får möjlighet att utöva sin egen
självbestämmanderätt, innefattande rätten att bilda en egen
stat. Det är viktigt att detta arbete fortsätter. Miljöpartiet de
gröna anser att Sverige som neutral stat har en viktig roll att
uppfylla i den pågående fredsprocessen, som är nödvändig
men också konfliktfylld. Detta är ingen uppgift som kan
överlåtas till EU, som utrikespolitiskt är handlingsförlamat.
Dessutom är det viktigt att alla EU:s medlemsstater har en
egen utrikespolitik.
Den 5 maj 1994 undertecknades i Kairo det avtal som
reglerar hur det första steget i palestinskt självstyre i staden
Jeriko och i Gazaremsan ska utformas. PLO-kontoret i
Sverige uppgraderades nyligen till ''Palestinska
generaldelegationen''. Palestinierna har en lång väg att gå --
från ockupation, fattigdom och isolation till första steget i ett
demokratiskt självstyre. Löften om ekonomisk hjälp till PLO
och de självstyrande områdena har kommit från alla delar av
världen. Tyvärr har en väldigt liten del av löftena blivit
realitet. Om ekonomin inte utvecklas är den demokratiska
utvecklingen och fredsprocessen i fara.
Den israeliska bosättningspolitiken på de ockuperade
områdena, har under de senaste åren skett i klar strid med
folkrätten. Bosättningarna har följts av markkonfiskeringar,
byggande av vägar, beslagtagande av vattenkällor och
konfrontation mellan israeliska bosättare och den palestinska
befolkningen. Förutom att bosättningspolitiken är ett brott
mot internationell rätt, utgör den ett hinder för
fredsprocessen i Mellanöstern.
Bristen på vatten är ett stort problem för människor och
stater i Mellanöstern. För palestinierna på Västbanken och i
Gaza, är vattenbristen främst en följd av ockupationsmaktens
restriktioner. Och för Israel, som har en växande befolkning
och ett avancerat konstbevattnat jordbruk, är kontrollen över
vattenkällorna på Västbanken ett viktigt och sällan diskuterat
skäl till fortsatt ockupation. Vattenfrågan behandlas
kortfattat i fredsavtalet mellan Israel och PLO. Men i
framtiden måste israeler och palestinier gemensamt hushålla
med vattnet. Vattenfrågan är den viktigaste frågan i
Mellanöstern. För att tillgodose befolkningens och
industrins behov av vatten i framtiden behöver de olika
länderna samarbeta, samt få kunskap och tillgång till ny
teknik. Dagens orättvisa fördelning av vattenresurserna kan
leda till nya krig. Att lösa denna fråga bör vara en av de mest
prioriterade.
Det är viktigt att det omedelbart genomförs handfasta
insatser för att förbättra levnadsförhållandena i Gaza och på
Västbanken. Det är viktigt för både fredsprocessens och
demokratins utveckling. Det är därför allvarligt att det
utlovade stödet till PLO och de självstyrande områdena till
stor del uteblir. Därför bör Sverige arbeta för att påskynda
utbetalningarna av det utlovade stödet. Men vi bör också öka
stödet och verka för att andra länder gör det.
Den svenska regeringen säger att ''En slutlig
fredsuppgörelse kan bli fullständig och varaktig endast om
alla berörda parter deltar i denna. Det innebär att
palestinierna själva måste vara representerade i alla
förhandlingar om sin egen framtid. Det ankommer på
palestinierna själva och inte på utomstående parter att avgöra
vem som ska representera dem.'' Miljöpartiet de gröna
instämmer i detta. Och vi ser det som självklart att Sverige
ska verka för 1. 
att palestinierna ska bli representerade i FN 2. 
att palestinierna snarast kan genomföra demokratiska val
på de självstyrande områdena, utan inblandning från
utomstående parter
Palestinierna har länge levt under ockupation eller i
förvisning. I denna motion berör vi dock enbart de
palestinier som bor på de ockuperade områdena.
Palestinierna på de ockuperade områdena har länge fått leva
med att de varken har samma rättigheter eller ekonomiska
situation som deras grannar israelerna. Från bägge sidorna
har många växt upp utan att känna sina grannar. Många,
därav många unga människor, har byggt upp en hotbild av
varann. För att fredsprocessen ska kunna garanteras måste
människorna både på de ockuperade områdena och i Israel få
möjlighet att lära känna varann. I Sverige har man genomfört
lyckade möten mellan t ex unga israeler och palestinier, som
inte bara lärt känna varann och fört denna erfarenhet med
sig hem, utan även informerat svenska ungdomar om deras
situation. Sverige bör ta initiativ till många fler sådana möten
här i Sverige och på andra håll i världen. Viktigt är också att
gränsen till Israel öppnas och att Jerusalem garanteras öppet
för palestinier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den aktivt bör delta i fredsprocessen i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den bör verka för att demokratiska val på palestiniernas
villkor äger rum så snart som möjligt i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den bör verka för ett stopp av all utbyggnad av
bosättningar på ockuperat område inklusive Jerusalem i
enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den bör verka för att Jerusalem skall öppnas för alla
palestinier på Gaza och Västbanken i enlighet med vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den bör verka för att alla PLO-
kontor och vissa palestinska organisationers kontor får verka
i Jerusalem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den bör verka för att alla
politiska fångar i Israel skall släppas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den bör utöka biståndet till
Gaza och Västbanken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den bör verka för att PLO och
andra biståndsmottagare i området får det bistånd som har
blivit utlovat så snabbt som möjligt,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den bör verka för att
''Palestina'' får ett fullvärdigt medlemskap i FN,
10. att riksdagen anvisar medel för möten mellan
palestinier och israeler i Sverige,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den bör verka för möten mellan
palestinier och israeler.

Stockholm den 24 januari 1995

Yvonne Ruwaida (mp)

Birger Schlaug (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Gunnar Goude (mp)

Ewa Larsson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Per Lager (mp)

Roy Ottososon (mp)

Eva Goe s (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Annika Nordgren (mp)

Peter Eriksson (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Barbro Johansson (mp)