Daw Aung San Suu Kyi, Burmas fredspristagare, sitter fortfarande i husarrest sedan 20/7 -89. Ibland visar det regerande SLORC (State Law and Order Restoration Council) ett vänligare ansikte. Ledande personer mötte Suu Kyi och visade mötet i TV och också i burmesisk press, men två veckor senare dömdes fredliga oppostitionsaktivister till mellan sju och femton års fängelse. Några var Daw Aung San Suu Kyi:s kamrater. Förtrycket tar inte semester och har pågått de sex år som SLORC suttit vid makten, ingen förbättring har skett för de mänskliga rättigheterna.
Rapporter från Amnesty visar fortsatta kränkningar i Myanmar under 1994 innefattande arrestering och förtryck av etniska minoriteter av militären. Fångarna får dålig mat och så gott som ingen medicinsk vård. De sitter i små halvmörka celler och får varken läsa eller skriva. Det förekommer också dödsstraff utan rättegång.
Det förekommer täta tvångsförflyttningar av etniska minoriteter, och de sätts under hot till tvångsarbete utan lön.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att i internationella fora föra fram problemen med Myanmars behandling av fängslade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behoven av att påverka Myanmar när det gäller behandlingen av Daw Aung San Sun Kyi och andra politiska fångar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mänskliga rättigheter och vikten av att i internationella sammanhang föra fram bristerna i detta hänseende.
Stockholm den 23 januari 1995 Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goe s (mp)