Situationen för de mänskliga rättigheterna är allvarlig på
många håll i världen. Ett land där våldet och övergreppen har
ökat katastrofalt under senare år är Colombia. Våldet är
sedan decennier en del av det vardagliga livet. Varje år
mördas nästan 30 000 personer av en befolkning på ca 34
miljoner invånare. Landet är i och för sig en av
Latinamerikas äldsta demokratier. Problemet är att tilltron
till det politiska systemet är mycket låg. I valen brukar enbart
ca 25 % delta och av dessa röstar många blankt.
Hösten 1993 kom Amnesty International med en gedigen
rapport om läget i Colombia. Där framgick att det
dagligen begås ca 10 mord med politiska motiv. Andra
övergrepp och försvinnanden är mycket vanliga.
Särskilt fackföreningsrörelsen och vänstern har drabbats
hårt. Sedan 1986 har över 20 000 människor mördats av
politiska skäl. Därav var ca 2 500 medlemmar ur Union
Patriotica, ett litet demokratiskt vänsterparti, varav ett flertal
borgmästare och presidentkandidater. Likaså har advokater
och andra personer aktiva i olika
människorättsorganisationer hotats och mördats. Enligt
Andinska Juristkommissionen 1992 står militära och
paramilitära grupper för ung. 70 % av dessa politiska mord.
De i landet verksamma gerillaorganisationerna ELN,
FARC och EPL bär också ett tungt ansvar för attentat och
övergrepp som drabbat enskilda människor. Hittills har man
inte tillmötesgått deras krav på sociala och ekonomiska
reformer. Men det finns också bland dessa exempel på
organisationer som ex. MR 19 eller CRS, som i april 1994
gjort en uppgörelse med regeringen om att lägga ned vapen.
Den colombianska regeringens åtgärder
Från den colombianska regeringens sida har initiativ tagits
för att minska våldet. I november 1994 besökte
generalsekretaren för Amnesty International Colombia efter
inbjudan av president Samper. Vid detta tillfälle framhöll
Amnesty att den nya regeringen, till skillnad mot den
tidigare, inte försökt dölja de problem som finns beträffande
respekten för MR i Colombia.
Vidare har presidenten tillsatt en ''fredskommissionär'',
Carlos Holmes Trujillo, som åtnjuter allmänt förtroende.
Problemet är dock att bl.a. militärer åtnjuter straffrihet, vilket
leder till att militärer sällan ställs till svars. Parlamentet har
beslutat underteckna andra Genèveprotokollet, som stadgar
civilbefolkningens rätt till skydd vid väpnade konflikter.
Från senatens sida har dock viktiga reservationer på vissa
punkter gjorts.
Kidnappningarna
Intresset för Colombia i Sverige har hittills inte varit så
stort. Det som framkommit i massmedia har huvudsakligen
rört narkotikasyndikaten. I och med kidnappningen av två
svenska ingenjörer har allmänheten fått mer information om
de våldsamma motsättningar som råder i landet. Den svenska
regeringen bör utifrån den aktuella situationen fördjupa
intresset och viljan att stävja våldet i Colombia. Sverige har
här en unik möjlighet att bidra med sitt dokumenterade
engagemang för mänskliga rättigheter, rättvisa och
demokrati i världen.
Förslag
Den norska regeringen har gjort stora insatser som
fredsmäklare i Guatemala mellan regering och
gerillagrupper. På motsvarande sätt skulle den svenska
regeringen kunna erbjuda sina tjänster i Colombia.
Den svenska regeringen skulle också kunna bidra genom
att till Colombia skicka en svensk delegation med bred
politisk förankring. Syftet skulle vara flerfaldigt:
1. att på plats undersöka situationen och själva skaffa sig
en bild av förhållandena,
2. fördjupa de politiska kontakterna mellan Sverige och
Colombia. Särskilt angeläget är att via formella och
informella samtal med colombianska politiker försöka
påverka vad gäller straffrihet för militärer och skydd för
lokalbefolkningen.
3. via opinionsbildning i Sverige och internationellt verka
för att stoppa våldet i Colombia.
Det finns från olika håll förslag på projekt för att i
Colombia direkt ge stöd åt arbetet med MR. Unicef har i
Colombia påbörjat ett projektarbete med direkt inriktning för
MR vad gäller barns rätt till skydd. Enskilda organisationer
har också framfört projektförslag på MR-området. Det är vår
förhoppning att regeringen, genom t.ex. SIDA:s bidrag till
enskilda organisationer, skall kunna ge ekonomiskt stöd till
arbetet med mänskliga rättigheter i Colombia.
FN rapportör
På det internationella planet skulle Sverige kunna ta
ytterligare initiativ mot våldet i Colombia. Det finns ett
flertal internationella organisationer verksamma i landet,
såsom Peace Brigades International m.fl. Under senhösten
Ï94 har FN:s högkommissarie för MR besökt Colombia.
Däremot har FN inte utsett någon speciell rapportör för
Colombia, något som är fallet för t.ex. Kuba. Sverige bör
därför i FN agera för att så skall bli fallet.
Europeiska unionen
Till slut vill vi nämna att Sverige som nybliven EU-
medlem bör aktualisera frågor om insatser för mänskliga
rättigheter i Colombia inom EU:s ram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den utser en svensk
delegation för att undersöka de mänskliga rättigheterna i
Colombia,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den erbjuder sig
som fredsmäklare i Colombia,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att bidrag skall kunna utgå till stöd för mänskliga rättigheter
i Colombia,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den i FN agerar
för att få fram en särskild rapportör för MR i Colombia,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU:s ram bör ta initiativ som kan stärka de
mänskliga rättigheterna i Colombia.
Stockholm den 23 januari 1995
Eva Zetterberg (v)
Agneta Ringman (s)
Gustaf von Essen (m)
Marianne Andersson (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Tuve Skånberg (kds)