med anledning av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
När EES-avtalet undertecknades tillfogade Sverige,
Norge, Finland och Island en gemensam förklaring där det
uttalades att alkoholmonopolen i dessa länder grundas på
viktiga hälso- och socialpolitiska hänsynstaganden.
Sverige bör även som EU-medlem fortsätta att bedriva
en restriktiv alkoholpolitik för att hålla nere
alkoholkonsumtionen. I förhandlingarna med EU har
därför kds verkat för att Sverige skall kunna bibehålla den
nuvarande inriktningen på den svenska alkoholpolitiken.
Vi anser att det krävs en samlad politisk viljeinriktning
för att upprätthålla vår svenska alkoholpolitik. Det är av
yttersta vikt att en sådan gemensam viljeinriktning kommer
till stånd. Vår alkoholpolitik kan bestå om detta görs och
om svenska politiker i framtiden inte ändrar målet.
Förhandlingsresultatet innebär att Systembolagets
monopol för detaljhandelsförsäljning skall bestå, medan
Vin- och Spritcentralens monopol på import, export,
tillverkning samt grossistförsäljning skall avskaffas. EU-
kommissionen, som skall kontrollera att EUs regler
efterlevs, har efter granskning fastställt att Systembolagets
verksamhet är förenlig med EUs regler.
Konsekvenserna av ett EU-medlemskap för den svenska
alkoholpolitiken beskrivs ingående av den alkoholpolitiska
kommissionen. I sitt betänkande 1994:24 skriver kommittén
att den ''allvarliga bild som kommissionen skisserar -- -- --
är att alkoholkonsumtionen -- efter fullt genomslag av
samtliga förändringar i fråga om alkoholmonopol,
gränshandel och prisnivåer -- åtminstone för en tid skulle
kunna öka med kanske 25 procent om ingenting görs och
om människor inte mer markant ändrar sin inställning till
alkoholkonsumtion och sina alkoholvanor. I ett
folkhälsoperspektiv rör det sig otvivelaktigt om en mycket
allvarlig risk. Mångåriga erfarenheter av svensk och
internationell alkoholpolitik och forskning talar för att det
inte är möjligt att med andra och lika effektiva instrument
ersätta våra mest kraftfulla alkoholpolitiska
styrmedel. -- -- -- Det finns därför ingen anledning att känna
särskilt stor optimism inför den strategiska uppgiften att
omforma restriktioner och preventiva insatser i syfte att de
fullt ut skulle kunna ersätta de restriktioner som nu får stå
tillbaka. Mycket kan dock göras.''
Detta uttalande inger hopp. Alkoholkommissionen har
på ett flertal punkter redovisat vad som kan göras för att
alkoholkonsumtionen inte ska öka vid ett medlemskap.
Slutligen måste dock konstateras att det i alla
ställningstaganden om alkoholpolitiken i EU är en fråga om
vad tyngdpunkten läggs: på frihandelsaspekten eller på
folkhälsoaspekten. kds uppfattning är att i valet mellan
frihandelsaspekten och folkhälsoaspekten måste det alltid
vara den sistnämnda som får vara vägledande.
Romfördraget anger att det finns samhällsintressen som
kan legitimera hinder för den fria rörligheten över de inre
gränserna, exempelvis hänyn till allmän ordning, allmän
säkerhet och allmän hälsa.
Sverige bör klart ta ställning för att det i fall av
tveksamheter vid inskränkningar av frihandeln bör vara vår
inställning till hälsoaspekterna som ska ligga till grund.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hälsoaspekterna bör väga
tyngre än frihandelsaspekterna vid ställningstaganden om
inskränkningar i frihandeln.
Stockholm den 18 oktober 1994
Fanny Rizell (kds)
Holger Gustafsson (kds)
Chatrine Pålsson (kds)