En grundläggande skillnad mellan ja- resp nej-sidorna
inför folkomröstningen om EU var olika bedömningar av
EU:s utveckling. Särskilt bland socialdemokratiska ja-sägare
har man hävdat att EU är en samarbetsorganisation av
sedvanlig typ. Ett färskt exempel på denna syn är ett
uttalande av den nye ledamoten av Europaparlamentet Jan
Andersson (s) som i SDS (2/1 -95) säger: ''Det är lika bra
att alla inser att EU aldrig blir något annat än ett frivilligt
samarbete mellan självständiga länder.'' Denna grundsyn
brukar i EU-debatten betecknas som den funktionalistiska.
Miljöpartiet de gröna är positivt inställt till alltmer av
funktionalistiskt samarbete mellan självständiga länder. Vi
anser oss dock ha starka skäl att uppfatta EU som något helt
annat. EU är inte enbart ''frivilligt samarbete mellan
självständiga länder'', utan i ökande grad en överstatlig
konstruktion som kan påtvinga medlemsstater sin vilja
genom majoritetsbeslut inom ett växande område. Inom EU
är det federalisterna som dominerar, vilket framgår såväl av
Maastrichtfördraget som av de planer som redan diskuteras
inför regeringskonferensen 1996.
Att EU är något helt annat än en samarbetsorganisation för
fred påminde Frankrikes EU-minister Lamassoure om vid ett
seminarium inför Europarörelsen i Paris strax före jul (ej
refererat i svenska massmedia). Han krävde, enligt Agence
Europe (23/12), att EU skall bli en ''diplomatisk, det vill säga
militär, och slutligen, politisk maktfaktor''. Detta innebär bl a,
sa han, att ''Frankrike och Storbritannien måste fundera
på sina kärnvapenstyrkors roll vid försvaret av Europa''.
Alltså: Än en gång föreslås från ledande EU-politiker att EU
skall bli en kärnvapenmakt.
Miljöpartiet har tagit ställning för visst överstatligt
samarbete, främst när det gäller gränsöverskridande
miljöproblem. Också när det gäller mänskliga rättigheter och
fredsbevarande åtgärder kan vi godta viss överstatlig
beslutsrätt. Europarådet har redan viss tvingande beslutsrätt
angående mänskliga rättigheter och FN när det gäller
fredsbevarande åtgärder. Däremot finns ännu ingen annan
organisation än EU som har motsvarande befogenheter när
det gäller miljöpolitik.
Vi anser därför att Sveriges uppdrag i EU i huvudsak kan
sammanfattas i tre målsättningar:
1. att agera kraftfullt för att öka öppenheten inom EU:s
institutioner 2.
att utnyttja EU:s överstatliga beslutskapacitet för att
höja skyddsnivån för miljö och hälsa 3.
att i övrigt inom EU bedriva frivilligt samarbete mellan
självständiga stater inom andra viktiga samhällsområden 4.
att motverka de federalistiska ambitionerna att göra EU
till en beväpnad förbundsstat och istället envist slå vakt om
en funktionalistisk samarbetsmodell
Löftesbrotten har redan börjat
Dessvärre tycks löftesbrotten redan ha börjat.I slutet av
1994 förklarade Carl Bildt i SvD att Sverige inte kan förbli
alliansfritt i EU om ett annat EU-land angrips.
Riksdagsbeslutet att Sverige skall bli observatör i VEU kan
bara tolkas som ett första steg till fullt medlemskap och
därmed ett slut på alliansfriheten.Få av nej-sidans
påståenden vållade sådan indignation som när vi hävdade att
EU-medlemskap skulle försvaga gränskontrollerna mot
knark. Stickprovskontrollerna skulle finnas kvar, det skulle
absolut inte bli lättare för ungdomar att ta hem knark från
mer knarkliberala EU-länder! Men i SDS 29/12 -94 kunde
man, under rubriken ''Tullarna slutar med stickprov'' läsa:
''En tung nackdel blir t ex
att det blir lättare för tonåringar som åker över till
Christiania för att köpa med sig småportioner hasch hem.''
Alltså exakt det som nej-sidan hävdade skulle ske, men ja-
sidan avfärdade som lögn och skräckpropaganda!
Förhoppningarna om låga ''EG-priser'' har visat sig
ogrundade. En del blir billigare, annat dyrare.Från SAF-
håll har redan konstaterats att arbetslösheten nog inte
kommer att minska pga EU-medlemskapet.Någon
bestående positiv effekt på räntan har inte kunnat skönjas.
I reportagen från de första dagarna av svenskt EU-
medlemskap dominerar rapporter om ökad import ''för
privat bruk'' av alkoholdrycker, vilket visar att nej-sidans
farhågor varit befogade.
Mp-krav inför regeringskonferensen -96 kommer i maj -
95
Inför EU:s regeringskonferens 1996 kommer miljöpartiet
att presentera ett program för den gröna synen på EU:s
utveckling. Detta program kommer att antas av mp-
kongressen i maj 1995.
Inför regeringskonferensen måste en bred, allsidig
informationsverksamhet komma till stånd. Staten bör,
liksom i Danmark (där 25 milj. DKK anslagits till
folkrörelser för debatt kring EU:s framtid), anslå medel till
studieförbund, partier och folkrörelser för
informationsverksamhet inför regeringskonferenser. Denna
gång måste oväld och opartiskhet från statsmaktens sida
iakttagas bättre än inför folkomröstningen 1994.
Sveriges roll i EU 1995
Denna motion begränsar sig till krav på Sveriges regerings
agerande i EU inom ramen för EU:s nuvarande struktur och
befogenhetsområden. Miljöpartiet de gröna kräver att
regeringen inom EU arbetar i enlighet med följande
förslag:Subsidiaritetsprincipen måste tolkas som en
decentraliseringsprincip (inte, som idag, en
delegeringsprincip), så att medlemsstaterna får rätt att
besluta om strängare miljö- och hälsokrav på varor utan risk
för att få detta underkänt med hänvisning till frihandeln.
Den gemensamma jordbrukspolitiken måste radikalt
förändras, dels så att ökad import från Östeuropa och u-
länder blir möjlig, dels så att utvecklingen styrs i riktning
mot ett ekologiskt och djurvänligt jordbruk.Den s k
vitbokens idéer om skatteväxling och arbetstidsförkortning
bör leda till konkreta resultat.Kommissionens förslag om
koldioxidskatt bör genomföras.Sverige måste motverka
EMU:s nyliberala regler och för egen del inte acceptera
EMU:s konvergenskrav som mål för den svenska
ekonomiska politiken. Sverige bör motsätta sig
förverkligandet av EMU och den gemensamma valutan.
Sverige bör i EU och andra internationella organisationer
föreslå gemensamma, mellanstatliga åtgärder för att
kontrollera finansmarknaderna, t ex
avgifter på spekulativa valutatransaktioner.Sverige
måste i EU verka för ökad frihandel -- dock med starka
sociala och miljömässiga skyddsklausuler.Sverige skall i
EU uppfylla löftet om bevarad alliansfrihet, vilket innebär
att Sverige måste upphöra att vara observatör i VEU och
givetvis inte bli medlem i VEU.Sverige måste upprätthålla
öppna gränser till Norge och tillsammans med Danmark och
Finland vägra efterfölja eventuella EU-hot mot den nordiska
passfriheten.Sverige skall i EU uppfylla löften om att
Sverige också i fortsättningen ska kunna bedriva en
självständig utrikespolitik och därför motsätta sig gemensam
finansiering av EU:s gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitik (GUSP) och motverka tendenserna till att en
gemensam utrikesförvaltning för EU byggs upp.Sverige
skall behålla stickprovs- och andra gränskontrollåtgärder
som av tull och polis bedöms nödvändiga för att upprätthålla
fullgott skydd mot insmuggling av knark, import av
djursjukdomar eller varor med i Sverige förbjudet innehåll.
Under förutsättning att nya länders integration i EU sker
genom en dubbelsidig process där också EU anpassar sig till
de nya förutsättningar som kommer att gälla och förutsatt att
anslutningen sker efter en djupgående demokratisk process
i de nya ansökarländerna som resulterar i massivt folkligt
stöd för ett EU-medlemskap, bör Sverige verka för en snabb
utvidgning av EU till att omfatta samtliga Europas länder. En
sådan utvidgning skulle också med nödvändighet innebära
ett stopp för planerna att göra EU till en centralstyrd militär
supermakt.Sverige måste kräva könskvotering i EU-
systemet och självt tillämpa sådan.Svenska statsråd måste
regelmässigt offentliggöra hur samtliga länders ministrar
röstat vid rådsmötena.Svenska offentlighetsregler skall
gälla för alla EU-handlingar i Sverige.Sverige skall i EU
försvara och hävda svenskans ställning som likaberättigat
EU-språk (särskilt viktigt efter Frankrikes förslag att
inskränka antalet arbetsspråk i EU).Sverige bör snarast
lägga fram en lista med konkreta EU-regler som kan
upphävas och EU-projekt som med fördel kan överföras till
medlemsstaternas kompetens eller bättre omhändertas av
internationella organisationer med bredare medlemskrets.
Sverige bör med veto motsätta sig alla förändringar av EU:s
beslutsprocess som inskränker småstaternas inflytande
enligt ABC-lags- eller liknande modeller. Särskilt viktigt är
att Sverige slår vakt om vetorätten, och då särskilt vetorätten
när det gäller traktatsförändringar.Sverige måste så snart
anledning föreligger åberopa den s k
miljögarantin och andra gällande EU-paragrafer som ger
viss rätt till nationella särregler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen anvisar 35
000
000
kr till EU-information inför regeringskonferensen
1996,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för att den s.k.
subsidiaritetsprincipen i framtiden skall tolkas som en
decentraliseringsprincip,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för att jordbrukspolitiken
läggs om så att ökad import från Östeuropa och u-länder blir
möjlig och att utvecklingen styrs i riktning mot ett ekologiskt
och djurvänligt jordbruk,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommissionens
idéer om skatteväxling leder till konkreta resultat,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommissionens
idéer om arbetstidsförkortning leder till konkreta resultat,4
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommissionens
förslag om koldioxidbeskattning genomförs,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör motsätta sig förverkligandet av
EMU och en gemensam valuta,5
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör föreslå gemensamma mellanstatliga
åtgärder för att öka trögheten på finansmarknaden,5
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör bedriva en självständig
utrikespolitik och därför motsätta sig gemensam finansiering
av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör motverka tendenserna till att en
gemensam utrikesförvaltning byggs upp,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för ökad frihandel med
sociala och miljömässiga skyddsklausuler,6
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör fortsätta som alliansfri stat och
därför inte ansöka om medlemskap i VEU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige bör avsäga sig observatörskapet i VEU,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige, i enlighet med vad som anförts i motionen inom
EU bör arbeta för en snabb utvidgning av EU till att omfatta
alla Europas länder,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige bör vägra efterfölja eventuella hot om att avskaffa
den nordiska passfriheten,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör arbeta för att hävda svenskans
ställning som likaberättigat EU-språk och motsätta sig varje
förslag om att inskränka antalet arbetsspråk,1
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU-systemet bör arbeta för könskvotering,
18. att riksdagen hos regeringen begär en lista med
konkreta EU-regler som bör upphävas och överföras till
medlemsstaternas kompetens eller bättre kan omhändertas
av internationella organisationer med bredare
medlemskrets,1
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör använda sitt veto för att motsätta
sig alla förändringar som inskränker småstaternas inflytande
i EU:s beslutsprocess.1
Stockholm den 24 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Peter Eriksson (mp)
1 Yrkandena 1, 16, 18 och 19 hänvisade till KU.
2 Yrkande 3 hänvisat till JoU.
3 Yrkandena 4 och 6 hänvisade till SkU.
4 Yrkande 5 hänvisat till AU.
5 Yrkandena 7 och 8 hänvisade till FiU.
6 Yrkande 11 hänvisat till NU.