Med det kalla krigets slut upplöstes visserligen
supermakternas konfrontation, men fredsförhoppningarna
har gäckats. Nya väpnade konflikter har utbrutit eller
flammat upp på nytt, med en hänsynslöshet, brutalitet och
ett våld som förfärar. Världssamfundet har saknat medel att
ingripa effektivt för att stoppa dem. Detta gäller särskilt de
inhemska konflikter som i dag dominerar den internationella
scenen. Nya konflikter hotar.
Fredsforskningen har ställts inför många nya problem. Hur
kan man förebygga konflikter som dem i f.d. Jugoslavien,
Somalia och Rwanda. Och hur lösa dem? Det är ganska
outforskade områden.
I denna situation behövs alla goda krafter, initiativ och
uppslag för att finna vägar till konstruktiva fredsinsatser. Det
gäller såväl statliga och mellanstatliga insatser som sådana
som görs utanför den officiella politiska strukturen. Medan
traditionell diplomati visat sig ha sina begränsningar i
inomstatliga konflikter, har inofficiella aktörer i många fall
befunnits ha andra möjligheter att agera för att öppna en
dialog mellan motstående parter. Det finns också exempel på
ett fruktbart samarbete mellan regeringsorgan som FN och
frivilliga organ som Liv & Fred-institutet.
Ett stärkt stöd till de frivilliga och folkligt baserade
grupper och organ som arbetar med dessa frågor är en logisk
följd av denna analys. Stöd till dessa organisationer ges från
F2-anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling. Från att ha varit ett blygsamt
anslag ökades det under 1980-talet till att för fem år sedan
vara uppe i 26 miljoner. Det kunde ske bl.a. tack vare att
riksdagen tydligt uttalat ambitionen att det på sikt skulle
motsvara en promille av försvarsanslaget.
De senaste åren har anslaget undan för undan skurits ner --
i strid mot riksdagens uttalande en-promille-mål -- till 24
miljoner kronor 1992/93, 20 miljoner 1993/94 och till 10
miljoner för 1994/95. Det var ett dråpslag. Även om man
räknar in fredslotteripengar på 3 miljoner kronor, kvarstår att
de fredsengagerade organisationerna fick vidkännas en
nedskärning med 35 procent.
För 1995/96 finns inte längre några fredslotterimedel att
tillgå. Regeringens förslag innebär, trots vackra ord om
vikten av ''kunskap och intresse för frågor som rör fred och
säkerhetspolitik'', en fortsatt nedskärning, reellt med nära 26
procent.
Försvarsanslaget utsätts på intet sätt för en nedskärning i
motsvarande omfattning. Det föreslagna F2-anslaget hamnar
därför på en kvarts promille av försvarsanslaget, långt från
vad riksdagen beslutade.
Nu måste nerskärningarna stoppas och vägen mot
enpromillemålet åter anträdas. Ett återställande till 20-
miljonersnivån för 1995/96 (18 månader) är en blygsam
början. Anslaget bör därefter höjas till 15 miljoner kronor för
budgetåret 1996/97 (12 månader).
Anslaget har utgått dels i form av grundbidrag (numera
kallat organisationsstöd), dels i form av projektbidrag. Inom
de givna ramarna är det viktigt att prioritera grundbidragen,
som ger långsiktighet och möjliggör planering och
effektivitet i utnyttjandet av begränsade resurser.
Detta gäller i synnerhet institut och samarbetsorgan, som
svarar för ett strategiskt viktigt arbete genom kunskaps- och
nätverksbyggande. De kan inte direkt vädja till enskilda
medlemmar om extra stöd för de nödvändiga basresurserna,
varför de mer än andra skadats av de senaste årens
nedskärningar. Speciella initiativ och projekt kräver vissa
basresurser för att alls kunna igångsättas. Propositionens
formulering om att ''aktiva medlemsinsatser är en
förutsättning för att bidragen skall nå sitt syfte'' är alltför
kategorisk.
Anslaget bör användas för att främja:
1. uppbyggnad av kunskaper ifråga om hantering,
transformering och lösning av konflikter,
2. nätverksbyggande ifråga om aktörer, som söker
minimera konflikters skadeverkningar och finna fredliga
former för samlevnad,
3. ett aktivt folkligt deltagande i arbetet för fred, rättvisa
och mänskliga rättigheter.
F2-anslaget bör fortsättningsvis rubriceras ''Information,
studier och forskning om fredspolitik''.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för
budgetåret 1995/96 anvisar 3 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 20 000 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjning av F 2-anslaget till 15
000
000 kr för budgetåret 1996/97,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av grundbidragen vid
fördelning av medel under F 2-anslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mål för F 2-anslagets fördelning
mellan de sökande organisationerna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att F 2-anslaget skall rubriceras
''Information, studier och forskning om fredspolitik''.