Utrikesförvaltningen har under de senaste åren ålagts stora
besparingar. Budgetåret 1993/94 resulterade de i att tio
utlandsmyndigheter drogs in samt att departementets
organisation förändrades och minskades. Budgetåret
1995/96 har anslaget A 1. Utrikesförvaltningen räknats ned
med 76 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar
besparingen en nivåsänkning på 5%. År 1998 beräknas
anslagsnivån ha sänkts med 167 miljoner kronor eller 11%.
För att uppnå dessa sparbeting kommer under
mandatperioden följande åtgärder att vidtas:
--Nedläggning av femton utlandsmyndigheter.
(citat från regeringens proposition 1994/95:100 Bilaga 4)
Det pågår en omfattande minskning av de svenska
diplomatiska förbindelserna med omvärlden och
nedläggning av utlandsmyndigheterna. Detta är, som vi ser
det, alarmerande ur flera synpunkter. Vi tar upp några få av
dessa som vi finner vara av stor betydelse.
Nedläggningarna pågår samtidigt som Sverige anpassas
till och blir medlem i Europeiska unionen. Inom EU finns
klara tendenser till att bygga upp en gemensam
utrikesförvaltning. Är detta en medveten och planerad
utveckling från svensk sida? Är tanken att EU skall ta över
utrikesbevakningen och beskickningarna i allt större
utsträckning? Oavsett om denna tanke finns med i
planeringen så blir effekten av besparingarna från svenska
sida att vi blir mer och mer beroende av EU:s gemensamma
utrikespolitik. Sverige kan för allt fler länder inte längre
skapa sig en självständig bild av situationen. Oberoende och
självständiga kanaler med goda kontakter i länder runt om
i världen är avgörande för att Sverige skall kunna driva en
självständig utrikespolitik.
Svenska beskickningar har många gånger under detta
århundrade spelat en betydelsefull roll i kris, krig och
militära maktövertaganden. Inte endast för att de kunnat
förmedla oersättlig information hem till Sverige. Många är
också de människor som har svenska diplomater och den
svenska utrikesförvaltningen att tacka för sina liv.
Till nedskärningarna inom utrikesförvaltningen kan läggas
stora neddragningar inom bistånd och en hårdnande
flyktingpolitik. Tendensen är uppenbar att samtidigt som
Sverige inträder i EU så krymper och isolerar sig landet
alltmer från den övriga omvärlden.
Det är naturligtvis inte omöjligt att spara en mindre summa
inom utrikesförvaltningen utan att väsentligt minska kvalitén
på arbetet. Vi föreslår därför en mindre besparing för
budgetåret 1995/96 och omfördelning av besparingen inom
denna ram. Resterande besparingskrav kan istället
genomföras genom en sänkning av anslaget till
exportfrämjande verksamhet. Även exportföretag har stor
nytta av att Sverige har kvar beskickningarna utomlands.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att nedskärningar inom utrikesförvaltningen inte bör
innebära total nedläggning av någon beskickning,
2. att riksdagen under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen
anvisar ytterligare 38
000
000 kr för att begränsa nedskärningarna inom
utlandsmyndigheterna,
3. att riksdagen minskar anslaget E 2. Exportfrämjande
verksamhet med 38
000
000 kr,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ytterligare besparingar inom utlandsmyndigheterna inte
bör planeras för kommande budgetår under denna
mandatperiod,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige, oavsett medlemskapet i Europeiska unionen,
avser att även i framtiden bedriva en självständig
utrikespolitik.
Stockholm den 25 januari 1995
Peter Eriksson (mp)
Birger Schlaug (mp)