med anledning av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Propositionen ställer upp fyra mål för samarbetet med
Central- och Östeuropa:främja en säkerhetsgemenskap,
fördjupa demokratins kultur,stödja en socialt hållbar
ekonomisk omvandling,stödja en miljömässigt hållbar
utveckling.
Medlen skall bl.a. bidra till att fördjupa demokratins kultur.
Ett av de viktigaste inslagen i demokratiarbetet är enligt
regeringen de insatser som görs av folkrörelser och andra
enskilda organisationer. I en översyn, ''Sveriges samarbete
med Central- och Östeuropa'' (Ds 1994:134), bedöms
emellertid det svenska demokratistödet som volymmässigt
otillräckligt. Översynen konstaterar vidare att det inte
bedrivits någon sammanhållen och systematisk verksamhet
för att stödja återupprättande och konsolidering av
demokratin i samarbetsländerna. Därför avser regeringen,
enligt propositionen (s. 26 f.) att under innevarande budgetår
utarbeta ett uppdrag till den nya biståndsmyndigheten att ta
fram ett förslag till strategi för hur demokratistödet skall
utformas och genomföras.
Beträffande en socialt hållbar ekonomisk omvandling
framhåller regeringen bl.a. att grunden för
strukturomvandlingen är att näringsfrihet införs och att ett
pluralistiskt ägande uppkommer. Människor måste ges rätt
att utöva ekonomisk aktivitet i den form de finner bäst, vare
sig detta är i privata eller kooperativa former.
För budgetåret 1995/96 (18 månader) föreslås totalt
1 718,7 miljoner kronor till förfogande inom ramen för det
nya programmet. Av dessa uppskattar regeringen att det
samlade demokratirelaterade stödet under 1995/96 kan
komma att uppgå till över 200 miljoner kronor. Totalt har till
den nya myndighetens disposition föreslagits ett
reservationsanslag om 725 miljoner kronor.
Kooperativ utveckling i Central- och Östeuropa
Propositionen innehåller inga förslag om riktat stöd till
kooperativ utveckling i Central- och Östeuropa. En
försvinnande liten del av det svenska biståndet går i dag till
kooperativa insatser. Den kooperativa biståndsvolymen
synes varken motsvara viljan hos den svenska kooperationen
eller betydelsen av denna företagsform i östländerna.
Det finns enligt vår mening all anledning att erinra om den
kooperativa företagsformens stora betydelse i såväl
demokratisk, social som ekonomisk mening.
I de baltiska staterna, liksom i de flesta andra östländer,
har den kooperativa rörelsen en lång och demokratisk
tradition. Den inkorporerades under kommunistregimerna
delvis med staten, och den kom därför gradvis att förlora
såväl självständighet som trovärdighet. I flera länder var
emellertid kooperationen ofta också plattform för
demokratisk opposition.
De baltiska staterna och övriga östländer behöver enligt
alla bedömare ett omfattande stöd från den kooperativa
rörelsen i väst för att den kooperativa formen åter skall kunna
förknippas med demokrati, ansvar, etik och moral.
Från svensk kooperativ sida har ett nätverk för utveckling
av kooperationen i Öst- och Centraleuropa nyligen bildats,
Co-op Network Scandinavia. Initiativtagare och medlemmar
är KF, Folksam, HSB, Fonus och Kooperativa institutet,
Koopi.
Föreningens syfte är att:öka kunskaperna om
kooperationen och kooperativa lösningar hos bidragsgivare
och mottagarorganisationer,förankra kooperativa
projektidéer för Central- och Östeuropa hos svenska
myndigheter och organisationer,utveckla och samordna
kontakter mellan kooperativa organisationer i Skandinavien
och Central- och Östeuropa.
Föreningens medlemmar har för närvarande ingivit ett
tiotal ansökningar om utvecklingsstöd vilka samordnas av
föreningen. Ansökningarna avser bl.a. utbildning av
företagsrådgivare, utveckling av barnomsorg och
äldreomsorg, utveckling av konsument-, bostads- och
jordbrukskooperation m.m. Enligt uppgifter från föreningen
utgör emellertid avsaknaden av tillräckliga medel liksom av
en uttalad vilja från regeringens sida samt riktlinjer inom
myndigheten en starkt återhållande faktor i utvecklingen.
Den svenska kooperationen skulle kunna bidra med betydligt
större erfarenhetsutbyte om staten gav förutsättningar härför.
Den svenska statens stöd till kooperativ utveckling i
Central- och Östueuropa
Vi menar liksom regeringen att den svenska staten har ett
ansvar för att länderna i Central- och Östeuropa utvecklas i
demokratisk riktning. Kooperationen har avgörande
betydelse i denna utveckling i det att den förenar
demokratiska, sociala och ekonomiska mål.
Riksdagen bör därför nu, i avsaknad av uttalat stöd i
propositionen för en kooperativ utveckling, tydligt markera
värdet av kooperativa utvecklingsprojekt samt i
tillkännagivande till regeringen begära ett särskilt ramanslag
för denna verksamhet samt riktlinjer i myndigheten. En
särskild kooperativ ram för kooperativ utveckling i Central-
och Östeuropa skulle också, såvitt vi erfarit, starkt öka
förutsättningarna för samfinansiering med EU-organ i
kooperativa projekt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kooperativa
utvecklingsinsatser utgör en viktig del av det svenska
biståndet till Central- och Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av de föreslagna
budgetmedlen för demokratisk och social utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av biståndsmedel.
Stockholm den 14 mars 1995
Marianne Carlström (s)
Lennart Brunander (c)
Lennart Beijer (v)
Inger Davidson (kds)
Ronny Korsberg (mp)