Sverige är ett av världens främsta nationer på
biståndsområdet med stor erfarenhet av biståndsarbete. Ett
stort arbete har bedrivits för att förändra och omvandla
biståndsprojekten för att de ska överensstämma mer med
kulturella och ekologiska hänsyn. Trots detta har Sverige
initierat och bekostat flera projekt som illa överensstämmer
med de nya värderingar som man haft som ambition att
tillvarata. Detta gäller främst de dammbyggen som Sverige
är delaktiga i, många med Världsbankens inblandning. Urra-
projektet, Narmadadammen och Pangeprojektet är exempel
på bistånd som ger kortsiktiga ekonomiska fördelar, men
såväl ekologiska som kulturella och sociala förluster i form
av tvångsförflyttningar m.m.
Inom miljöorganisationer världen över och de lokala
organisationerna på plats finns ofta en stark opinion och
tunga sakskäl mot dessa projekt.
Pangeprojektet går ut på att bygga en damm till ett
kraftverk i södra Chile. Chile är ett medelinkomstland med
ett starkt ekonomiskt uppsving under de senaste åren. 1992
var tillväxten 10 %, en av de högsta i världen. Med anledning
av den växande industrin krävs nya energikällor. Men krassa
ekonomiska intressen kan inte få styra biståndsprojekt.
Dammen kommer att lägga naturskogsområden i Bio-
biodalen under vatten och tvinga Pehuencheindianerna som
bott i dalen sedan urminnes tider att flytta. En stark opinion
finns i Chile mot dammbygget, liksom det finns anhängare.
Narmadadammen är i huvudsak ett Världsbanksprojekt
som fått en överväldigande kritik av flera olika skäl.
Urraprojektet i Colombia har väckt de colombianska
miljöorganisationernas protester och lett till drastiska tilltag
från gerillan, bland annat kidnappning av två svenska
ingenjörer.
Det måste finnas en möjlighet att enligt svensk lag kunna
få ett projekt prövat. Idag är den folkliga opinionen i
biståndslandet närmast rättslös. I många fall råder dessutom
allvarliga demokratiska brister i biståndslandet. Därför yrkar
vi på att en svensk biståndslag upprättas med möjlighet att
väcka prövning för enskilda och organisationer i
biståndslandet och i Sverige enligt biståndslagens
skyddsparagrafer. Lagen bör innehålla paragrafer som ger
skydd åt skyddsvärda naturområden, försvarar
ursprungsbefolkningar och minoriteters rätt. Lagen bör
utformas på samma sätt som naturresurslagen m.fl. dvs.
enligt samma mått som gäller för Sverige.
Vidare bör lagen innehålla krav om att oberoende
miljökonsekvensbeskrivningar ska göras inför projekt som
sedan skickas ut på remiss i biståndslandet till berörda
myndigheter men även folkrörelseorganisationer. En
utredning bör av utrikesdepartementet tillsättas för att
utarbeta ett lagförslag som riksdagen ska ta ställning till
snarast möjligt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att
utforma en svensk biståndslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den utredning som begärts i
yrkande 1 skall arbeta för att utforma en lag som ger
möjlighet till naturskydd och ursprungsbefolkningars
rättigheter i samma utsträckning som vad som gäller vid
svenska förhållanden och i lagar avsedda att tillämpas för
svenskt naturskydd och etniska
minoriteters/ursprungsbefolkningars rätt.
Stockholm den 25 januari 1995
Elisa Abascal Reyes (mp)
Peter Eriksson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Eva Goe s (mp)