Sverige är ett av världens främsta nationer på biståndsområdet med stor erfarenhet av biståndsarbete. Ett stort arbete har bedrivits för att förändra och omvandla biståndsprojekten för att de ska överensstämma mer med kulturella och ekologiska hänsyn. Trots detta har Sverige initierat och bekostat flera projekt som illa överensstämmer med de nya värderingar som man haft som ambition att tillvarata. Detta gäller främst de dammbyggen som Sverige är delaktiga i, många med Världsbankens inblandning. Urra- projektet, Narmadadammen och Pangeprojektet är exempel på bistånd som ger kortsiktiga ekonomiska fördelar, men såväl ekologiska som kulturella och sociala förluster i form av tvångsförflyttningar m.m.
Inom miljöorganisationer världen över och de lokala organisationerna på plats finns ofta en stark opinion och tunga sakskäl mot dessa projekt.
Pangeprojektet går ut på att bygga en damm till ett kraftverk i södra Chile. Chile är ett medelinkomstland med ett starkt ekonomiskt uppsving under de senaste åren. 1992 var tillväxten 10 %, en av de högsta i världen. Med anledning av den växande industrin krävs nya energikällor. Men krassa ekonomiska intressen kan inte få styra biståndsprojekt. Dammen kommer att lägga naturskogsområden i Bio- biodalen under vatten och tvinga Pehuencheindianerna som bott i dalen sedan urminnes tider att flytta. En stark opinion finns i Chile mot dammbygget, liksom det finns anhängare.
Narmadadammen är i huvudsak ett Världsbanksprojekt som fått en överväldigande kritik av flera olika skäl. Urraprojektet i Colombia har väckt de colombianska miljöorganisationernas protester och lett till drastiska tilltag från gerillan, bland annat kidnappning av två svenska ingenjörer.
Det måste finnas en möjlighet att enligt svensk lag kunna få ett projekt prövat. Idag är den folkliga opinionen i biståndslandet närmast rättslös. I många fall råder dessutom allvarliga demokratiska brister i biståndslandet. Därför yrkar vi på att en svensk biståndslag upprättas med möjlighet att väcka prövning för enskilda och organisationer i biståndslandet och i Sverige enligt biståndslagens skyddsparagrafer. Lagen bör innehålla paragrafer som ger skydd åt skyddsvärda naturområden, försvarar ursprungsbefolkningar och minoriteters rätt. Lagen bör utformas på samma sätt som naturresurslagen m.fl. dvs. enligt samma mått som gäller för Sverige.
Vidare bör lagen innehålla krav om att oberoende miljökonsekvensbeskrivningar ska göras inför projekt som sedan skickas ut på remiss i biståndslandet till berörda myndigheter men även folkrörelseorganisationer. En utredning bör av utrikesdepartementet tillsättas för att utarbeta ett lagförslag som riksdagen ska ta ställning till snarast möjligt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att utforma en svensk biståndslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den utredning som begärts i yrkande 1 skall arbeta för att utforma en lag som ger möjlighet till naturskydd och ursprungsbefolkningars rättigheter i samma utsträckning som vad som gäller vid svenska förhållanden och i lagar avsedda att tillämpas för svenskt naturskydd och etniska minoriteters/ursprungsbefolkningars rätt.
Stockholm den 25 januari 1995 Elisa Abascal Reyes (mp) Peter Eriksson (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goe s (mp)