Två år efter Eritreas befrielse minskas biståndet med en
tredjedel, från 30 till 20 miljoner kronor räknat på 12
månader. Eritreabiståndet är f.n. under diskussion, och det
finns spår av tveksamhet i regeringens skrivningar. Detta
präglar också biståndsarbetet. Det är begränsat till energi och
förvaltning. Sydkraft, som svarar för energidelen, har bara
förbrukat en del av årets anslag. Som en möjlig framtida
verksamhet föreslås en humanitär insats för att repatriera de
400 000 eritreanska flyktingar som finns i Sudan.
Eritrea är efter trettio års krig -- först mot den etiopiska
kejsarregimen och därefter mot Mengisturegimen -- nu ett
av världens fattigaste länder. Ekonomin är slagen i spillror.
Återuppbyggnaden har börjat, men den kommer att ta lång
tid och kräva resurser, som det utblottade landet inte har.
I Eritrea har ett målmedvetet arbete inletts för att bekämpa
fattigdomen, som är värst i byarna på landsbygden. Det är
dessa byar som skall ta emot de 400 000 flyktingarna från
Sudan.
Folkomröstningen om självständighet 1993 genomfördes
enligt FN på ett föredömligt sätt jämfört med de flesta andra
liknande processer. Det nuvarande författningsarbetet
kännetecknas av brett folkligt deltagande i form av möten
och seminarier över hela landet. Målet har formulerats som
''ett pluralistiskt samhälle med en långsiktig utveckling av
institutioner som folkrörelse, partier, fristående massmedia,
opartiskt rättsväsende och lika rättigheter för kvinnor''.
Eritrea torde ha större förutsättningar att uppnå dessa mål än
de flesta afrikanska länder.
Den författning som är under utarbetande har ett särskilt
avsnitt om kvinnans rättigheter. Kvinnans ställning skall
stärkas, inte minst i äktenskaps- och
skilsmässolagstiftningen. Könsstympning skall förbjudas.
Mödravårdskliniker skall byggas över hela landet och
barnmorskor utbildas i varje by. Barndaghem skall inrättas i
de större städerna för att ge kvinnorna möjlighet till
förvärvsarbete för kvinnor på mer jämlika villkor.
Framstegen kan bli betydande, för den eritreanska
kvinnorörelsen är stark och målmedveten.
Hur dessa ambitiösa målsättningar kommer att
förverkligas avgörs i stor utsträckning av vilka resurser som
kan sättas in. Här kan svenskt bistånd få stor betydelse.
Miljöproblemen i Eritrea har förvärrats av det långa kriget.
Före kriget var mer än halva landet skogsbevuxet. Nu återstår
bara någon procent av skogsarealen. Ett omfattande arbete
har inletts för skogsplantering och terrassering av bergen.
Skogsskövling och erosion har förstört landets
vattentillgångar. Nu arbetar människorna med dammar och
bevattningsanläggningar. Stora arealer åkermark måste
återskapas för folkets överlevnad och för att ta emot
flyktingarna.
En förutsättning för demokratisk utveckling är att folket
äger kunskap. Målet i Eritrea är att ge varje barn
skolutbildning. Skolor byggs som aldrig förr över hela
landet. En enhetlig, prefabricerad byggnadsmodell
minimerar kostnaden.
Städerna är sönderbombade. Värst är förödelsen i den
viktiga hamnstaden Massawa. Återuppbyggnad måste ske
snarast. Tillgången på stadsplanerare är lika begränsad som
tillgången på byggnadsmaterial.
En förutsättning för utvecklingen av det eritreanska
näringslivet är tillgång till goda kommunikationer, främst
vägar men även järnvägar. Man arbetar intensivt för att
återuppbygga och förbättra vägnätet.
Det bor åtta tusen eritreaner i Sverige, och många av dem
har god utbildning. De utgör en resurs som bör tillvaratas i
återuppbyggnads- och utvecklingsarbetet.
I Sverige finns också ett engagemang för Eritrea att
tillvarata i biståndsarbetet. Kyrkliga och politiska grupper
gör insatser för att lindra fattigdomen. Fredsgrupper och
enskilda bidrar till arbetet för de eritreanska kvinnornas
rättigheter. Flera organisationer har byggt skolor i Eritrea.
Just nu genomför skolelever en stor insamlingskampanj
under mottot ''Elever hjälper elever''. Läkare gör egna
insatser för hälsovården. Arkitekter försöker bidra till
stadsplanering och stadsutveckling.
Vänsterpartiet anser att det finns förutsättningar för ett
brett biståndssamarbete med Eritrea för att bekämpa
fattigdomen, främja demokratin, stärka kvinnans ställning,
reparera miljöskadorna, ge barnen skolutbildning,
återuppbygga städerna och förbättra kommunikationerna.
Vid den kommande utformningen av Eritreabiståndet bör
huvudinriktningen vara långsiktighet och
fattigdomsbekämpning. Det bör också utformas så att det
främjar stabilitet i regionen, exempelvis genom bättre
kommunikationer som knyter länderna samman.
Detta skall regeringen ta fasta på i utarbetandet av det nya
landsprogrammet. För att möjliggöra detta måste biståndet
åtminstone bibehållas på nuvarande nivå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndet till Eritrea.
Stockholm den 25 januari 1995
Eva Zetterberg (v)
Siv Holma (v)
Jan Jennehag (v)
Kenneth Kvist (v)