Angola är ett av Afrikas rikaste länder vad gäller
naturresurser, framför allt olja, med en befolkning på ca 10
miljoner. Efter självständigheten från portugiserna 1961 har
dock landet härjats av inbördeskrig, med undantag för 17
månader i samband med valet 1991--92. Inbördeskriget
komplicerades oerhört genom närheten till Sydafrika, som
under apartheids tid genom stöd till Unita såg sin chans att
omöjliggöra för Angola att fungera.
Valet hösten 1992
Utgången av de FN-stödda valen i Angola, som enligt de
internationella observatörernas eniga omdöme genomfördes
enligt alla rimliga kriterier på fria och rättvisa val,
accepterades ej av Unita som då återupptog kriget.
Krigets offer
Sedan kriget blossade upp igen i Angola 1992 räknar FN
med att flera hundratusen människor dödats. 2 miljoner
människor har måst lämna sina hem, mer än 3 miljoner
angolaner kan i dag inte försörja sig själva.
Den statliga administrationen fungerar dåligt och
korruptionen utgör ett faktiskt problem. De sociala
kostnaderna för kriget i form av förstörda skolor, sjukhus och
personal som flytt är oändliga. Det kommer att ta
generationer att bygga upp ett fungerande land. Angola har
i dag världens högsta barnadödlighet och högsta andelen
mödrar som dör i barnsäng.
Fredsavtalet
Nu har en bräcklig vapenvila upprättats mellan regeringen
och UNITA och ett fredsavtal upprättats mellan de båda
parterna. Fredsavtalets innebörd är i stort att UNITA
förbinder sig att i likhet med regeringen följa angolansk lag
och slutföra 1992 års valprocess. Inom ramen för en nationell
försoning får UNITA flera ministerposter och UNITA:s
styrkor skall även demobiliseras. Delar skall ingå i den
nationella armén och poliskåren.
Sverige bör i FN och EU arbeta för att se till att UNITA
denna gång skall respektera fredsavtalet.
Minor
Angola är näst Kambodja det land i världen som har flest
landminor. Det finns en mina per invånare i landet och 90 %
av offren är civila och bland dessa är 80 %
barn under 15 år.
Antalet minskadade uppgår till nästan 100 000
personer, vilket betyder att Angola är det land vars
befolkning procentuellt sett är värst drabbat i världen. Det
har t.o.m. hävdats att svenska minor har påträffats. Detta bör
utredas av en opartisk instans, exempelvis SIPRI.
Den 19 januari beslöt den svenska regeringen om en
katastrofinsats på 30 miljoner kronor till Angola, framför allt
för att bidraga till minröjning. Detta går under innevarande
års budget och får inte utgöra en engångsinsats. Röjning av
minor kommer att pågå under många år framöver, varför det
svenska biståndet under kommande budgetår måste fortsätta
avsätta avsevärda medel för detta. På detta område finns
gedigna svenska kunskaper som kan komma väl till pass. (Se
särskild flerpartimotion om minor.)
IMF
För att säkra fredsprocessen och ge möjlighet till en god
utveckling i Angola är det nödvändigt med en massiv
satsning på återuppbyggnad och utveckling. En sådan
satsning kräver god tillgång på krediter och IMF måste ge
Angola tillgång till dessa fördelaktiga villkor. För
närvarande får Angola inget stöd från IMF p.g.a.
skuldsituationen och illa skött ekonomi.
Angola behöver krediter, skuldsanering/-avskrivning.
Angolas regering har lagt fram ett reformprogram som kan
utgöra grund för denna sanering av statsfinanserna och
återuppbyggnad av landet.
För att åstadkomma detta skall Sverige använda sitt
inflytande i IMF direkt och genom EU. I det fortsatta
uppbyggnadsarbetet skall Sverige ge ett stort politiskt och
ekonomiskt stöd. Det är av största betydelse för säkerheten
i hela regionen att fredsprocessen lyckas.
Biståndsbudgeten
I regeringens budgetproposition föreslås 210 miljoner kr
till landprogrammet för Angola. Dessa pengar avser stöd till
hälsosektorn, fiske och telekommunikationer. Satsningarna
har pågått under några års tid under stora svårigheter p.g.a.
kriget. För att fortsätta stödet enligt landprogrammet, t.ex.
till fiskesektorn, krävs nya avtal.
Vi anser detta vara önskvärt. I stort sett skulle den här
avsatta summan, den tillgängliga ramen på 210 miljoner kr,
gå åt till att fortsätta dessa program.
Vänsterpartiet föreslår att Sverige därutöver skall avsätta
ytterligare 90 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår
i sin proposition till Angola. (Se Vänsterpartiets
biståndsmotion.) Därigenom skulle Sverige aktivt kunna
bidra till att återuppbyggnaden påbörjas, genom satsning på
utbildning, hälsovård osv. Vidare skulle Sverige aktivt kunna
delta i minröjningen.
Satsa på freden!
Angola har varit bortglömt och av många betraktat som
''hopplöst fall''. Nu finns en fred -- om än bräcklig -- och
en chans till positiv utveckling för hela regionen. Det är den
konflikt som pågått längst och den enda kvarvarande
väpnade konflikten i södra Afrika vid tiden för fredsavtalet
den 2 november i Lusaka. För att stabilisera och ge freden
en chans krävs en kraftfull FN-insats, i vilken Sverige kan
spela en avgörande roll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verka för ett svenskt stöd för
en eventuell begäran från Angolas regering om militärt eller
annat bistånd för att övervaka fredsprocessen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige och EU skall verka för
att de internationella valutaorganen skall ge Angola tillgång
till kredit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN skall verka för att
påtryckningar görs mot Unita om att respektera vapenvilan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN och i EU skall
verka för aktivt stöd av återuppbyggnaden i Angola,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en opartisk utredning bör göras
i fråga om förekomsten av svenska minor i Angola.
Stockholm den 24 januari 1995
Eva Zetterberg (v)
Siv Holma (v)
Kenneth Kvist (v)
Björn Samuelson (v)
Hanna Zetterberg (v)