Ungdomar mellan 18 och 25 år är de, som är mest positiva
till biståndet. Det bekräftades i höstens mätning av
biståndsviljan. Det märktes också ett ökande u-
landsengagemang bland skolungdomar i höstens valrörelse.
I EU-folkomröstningen var just den globala solidariteten ett
viktigt skäl för många unga människor att rösta nej.
Ungdomar är sålunda en kraft, som kan tillföra
biståndsarbetet mycket. Men ungdomar är lättrörliga, är
aktiva några år i en ungdomsorganisation och går sedan in i
vuxenpolitiken. För att ge ungdomar bättre chans att
förverkliga sina visioner om rättvisa och göra något
praktiskt, behövs nya former för frivilligt biståndsarbete.
Ungdomsorganisationerna
När ungdomsorganisationer vill driva insamlingar och
starta projekt och därför söker medfinansiering från SIDA,
finner de det ofta svårt att komma igenom den snårskog av
regler och blanketter som krävs för att få del av anslagen till
enskilda organisationer.
Dagens system för projektansökningar kräver lång
framförhållning och planering. Detta uppfattas ofta som ett
hinder av ungdomsorganisationerna.
De föreningslösa ungdomarna
De flesta ungdomar är emellertid inte aktiva i föreningar,
framför allt inte flickorna. Att även mer löst sammansatta
grupper av ungdomar kan göra betydelsefulla insatser i u-
länder såg vi under 1980-talet, då oräkneliga ungdomar
engagerade sig för Nicaragua och El Salvador. Det var ofta
just informella grupper, skolklasser, dagisbarn osv., som
samlade in pengar, arrangerade rockgalor och på andra sätt
visade praktisk solidaritet.
Operation Dagsverke är också en sådan form av mer
spontana u-landsinsatser. Men dessa slags aktiviteter har haft
organisationer att falla tillbaka på, som informerat,
samordnat och förmedlat.
Världen har förändrats, och därför måste också formerna
för solidaritetsarbetet förändras. Det nya engagemanget
behöver stöd från biståndsmyndigheten. De som vill samla
in pengar för ett visst ändamål, skall kunna få råd, tips på
insatser de kan göra och även hjälp att förmedla pengar eller
materiel.
Biståndsmyndigheten måste hjälpa till
Vi föreslår att det på biståndsmyndigheten skall finnas
någon, som tar emot förfrågningar från ungdomar och
ungdomsorganisationer, ett slags ungdomssekreterare. Den
medarbetaren skall vara behjälplig med att hitta lämpliga
projekt, att skriva bidragsansökningar, att utvärdera och att
hitta rätt person att vända sig till.
Det är nödvändigt att så mycket som möjligt korta ner
tiden från idé till projektstart. Biståndsmyndigheten bör
därför se över sitt system för att korta handläggningstiderna.
Ett bidrag till demokratisering
Ungdomssamarbete med u-länder har ett värde som bidrag
till demokratisering. I u-länderna är ungdomar i allmänhet
en majoritet av befolkningen, men de har nästan aldrig något
inflytande. Liksom kvinnorna hindras de av patriarkala
traditioner. Samtidigt är ungdomarna de som drabbas hårdast
av arbetslöshet och misär och riskerar att hamna i
kriminalitet och narkotikamissbruk.
Att hjälpa till att stödja ungdomar i riskzonen, så att de
finner vägen in i samhället, är en insats för demokrati. Det
är ju hos ungdomar, som kraften till förändring finns.
I kampen mot förtryck och för frihet och demokrati måste
u-ländernas ungdomar få möta solidaritet från våra
ungdomar. Dessa är i stor utsträckning internationellt
intresserade och har spelat en ledande roll i de stora
solidaritetsrörelserna -- Vietnam på 1960-talet och
Nicaragua och El Salvador på 1980-talet. Det är framför allt
ungdomar som burit upp den svenska rörelsen mot apartheid.
Kontakter och samarbete med u-ländernas ungdomar måste
stimuleras och stödjas.
Låt fler studera u-länder
Det är viktigt att fler svenskar skaffar sig kunskaper om
förhållandena i u-länderna och biståndsarbetet. Inom ramen
för anslaget för information om u-länderna bör därför större
utrymme ges för stipendier till u-landsstudier, både för
ungdomsorganisationer och studenter (Minor Field Studies).
Erfarenheten visar att ungdomar, som fått tillfälle att skaffa
sig u-landskunskap som volontärer eller solidaritetsarbetare,
blivit goda informatörer, exempelvis i skolorna, och bidragit
till att öka förståelsen bland ungdomar för biståndsarbete och
för främmande kulturer. Liknande erfarenheter finns av
World Youth of Sweden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biståndsmyndighetens
handläggningstider m.m. för ungdomsorganisationers
biståndsprojekt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hjälp från biståndsmyndighetens
sida för att underlätta ungdomars insatser i u-länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en
ungdomssekreterare på biståndsmyndigheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade stipendier för
ungdomars studier i u-länder.