EU:s jordbrukspolitik håller nu på att reformeras. Ett avgörande skäl till detta är att jordbruket tar i anspråk mer än hälften av EU:s budget och detta kan inte fortsätta med tanke på andra angelägna områden som måste få del av EU:s resurser.
Den fortsatta reformeringen av EU:s jordbrukspolitik syftar till att minska produktionen bl.a. genom att man sänker priserna till världsmarknadsprisnivå. Sänkt gränsskydd och lägre interventionspriser växlas mot direkta stöd i form av djurbidrag och arealbidrag kopplat till krav på träda av marken.
Vidare avser man att omfördela stödet och mer betona struktur, miljö och regionala åtgärder.
Strukturstödet syftar till att stödja strukturförändringar inom jordbruket och främja utvecklingen av landsbygden genom en satsning på andra verksamheter. En annan typ av stöd är de regionala stöden till mindre gynnade områden, LFA. Det är de stöd som kan utgå till vårt nuvarande stödområde och till delar av södra och mellersta Sverige.
Om vi blir medlemmar i EU kan vi själva till stor del avgöra omfattningen av de olika stödformerna. EU bestämmer den övre gränsen för stödet.
Vi socialdemokrater delar inte propositionens förslag till områdesindelning beträffande Östergötland.
När det gäller Östergötland har vi en mycket god kännedom om de faktiska lokala förhållandena. Den föreslagna områdesindelningen blir inte rimlig vare sig i förhållande till de faktiska kostnadsnackdelarna i våra skogsbygder eller till hur jämförbara områden klassats i övriga delar av LFA-området.
Eftersom stödet kan bli betydande och skiljer sig mellan de tre klasserna är det av största vikt att klassindelningen blir så korrekt som möjligt. I annat fall blir det en mycket olycklig fokusering på orättvisor och en debatt som leder till minskad acceptans för stödet i sin helhet, vilket vore olyckligt.
Vi vill framhålla flera orättvisa förslag enligt propositionen.
Ydre kommun, som har mindre bra förutsättningar för jordbruk, är placerad i ett delområde som sträcker sig från Smålandsgränsen till Östergötlands slättbygd. För delområdet i Småland utgår högst ersättning medan ersättning på andra sidan gränsen är lägre trots liknande betingelser.
I länets norra del är Godegård och Regna/Skedevi i samma situation. I det gamla skördeområdet (nr 123) hade Godegård en skörd motsvarande 77,8 % av länets normalskörd. Motsvarande siffra var för Regna/Skedevi (101) 71,1 %. Trots detta är områdena placerade i det delområde som ger lägre ersättning än till exempel vissa församlingar i Skåne som har spannmålsskördar på över 90 % av riksmedeltalet.
Det finns fler exempel i vårt län som måste få en mer rättvisande indelning i högre delområden.
Mot bakgrund av våra analyser anser vi att propositionens förslag om LFA-områden måste korrigeras efter den verklighet som är rådande för Östergötland så att en klassning av länets stödområden blir korrekt och mer rättvisande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med en rättvisare indelning av LFA-områden för Östergötlands län.
Stockholm den 18 oktober 1994 Maj-Inger Klingvall (s) Berit Löfstedt (s) Viola Furubjelke (s) Lars Stjernkvist (s) Sonia Karlsson (s) Conny Öhman (s)