med anledning av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
EU:s jordbrukspolitik håller nu på att reformeras. Ett
avgörande skäl till detta är att jordbruket tar i anspråk mer
än hälften av EU:s budget och detta kan inte fortsätta med
tanke på andra angelägna områden som måste få del av
EU:s resurser.
Den fortsatta reformeringen av EU:s jordbrukspolitik
syftar till att minska produktionen bl.a. genom att man
sänker priserna till världsmarknadsprisnivå. Sänkt
gränsskydd och lägre interventionspriser växlas mot direkta
stöd i form av djurbidrag och arealbidrag kopplat till krav
på träda av marken.
Vidare avser man att omfördela stödet och mer betona
struktur, miljö och regionala åtgärder.
Strukturstödet syftar till att stödja strukturförändringar
inom jordbruket och främja utvecklingen av landsbygden
genom en satsning på andra verksamheter. En annan typ av
stöd är de regionala stöden till mindre gynnade områden,
LFA. Det är de stöd som kan utgå till vårt nuvarande
stödområde och till delar av södra och mellersta Sverige.
Om vi blir medlemmar i EU kan vi själva till stor del
avgöra omfattningen av de olika stödformerna. EU
bestämmer den övre gränsen för stödet.
Vi socialdemokrater delar inte propositionens förslag till
områdesindelning beträffande Östergötland.
När det gäller Östergötland har vi en mycket god
kännedom om de faktiska lokala förhållandena. Den
föreslagna områdesindelningen blir inte rimlig vare sig i
förhållande till de faktiska kostnadsnackdelarna i våra
skogsbygder eller till hur jämförbara områden klassats i
övriga delar av LFA-området.
Eftersom stödet kan bli betydande och skiljer sig mellan
de tre klasserna är det av största vikt att klassindelningen
blir så korrekt som möjligt. I annat fall blir det en mycket
olycklig fokusering på orättvisor och en debatt som leder till
minskad acceptans för stödet i sin helhet, vilket vore
olyckligt.
Vi vill framhålla flera orättvisa förslag enligt
propositionen.
Ydre kommun, som har mindre bra förutsättningar för
jordbruk, är placerad i ett delområde som sträcker sig från
Smålandsgränsen till Östergötlands slättbygd. För
delområdet i Småland utgår högst ersättning medan
ersättning på andra sidan gränsen är lägre trots liknande
betingelser.
I länets norra del är Godegård och Regna/Skedevi i
samma situation. I det gamla skördeområdet (nr 123) hade
Godegård en skörd motsvarande 77,8 %
av länets normalskörd. Motsvarande siffra var för
Regna/Skedevi (101) 71,1 %.
Trots detta är områdena placerade i det delområde
som ger lägre ersättning än till exempel vissa församlingar i
Skåne som har spannmålsskördar på över 90 %
av riksmedeltalet.
Det finns fler exempel i vårt län som måste få en mer
rättvisande indelning i högre delområden.
Mot bakgrund av våra analyser anser vi att
propositionens förslag om LFA-områden måste korrigeras
efter den verklighet som är rådande för Östergötland så att
en klassning av länets stödområden blir korrekt och mer
rättvisande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma
med en rättvisare indelning av LFA-områden för
Östergötlands län.
Stockholm den 18 oktober 1994
Maj-Inger Klingvall (s)
Berit Löfstedt (s)
Viola Furubjelke (s)
Lars Stjernkvist (s)
Sonia Karlsson (s)
Conny Öhman (s)