med anledning av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
Ett medlemskap i EU kommer att innebära att svenskt
jordbruk blir en del i EU:s jordbrukspolitik.
Förhandlingsresultatet innebär att Sverige kommer att få
behålla den inriktning som svenskt jordbruk har i dag, med
stor hänsyn till miljön och högt ställda krav i
djurhållningen.
Centerpartiet ser det som mycket viktigt att Sveriges
jordbruk ges goda förutsättningar att utvecklas. Det är vår
uppfattning att den proposition om riktlinjer för
jordbruket, vid ett eventuellt medlemskap i EU, fyller detta
krav. För centerpartiet är det självklart att fullt ut använda
de möjligheterna som finns i EU:s regelverk. Vi hälsar
därför med tillfredsställelse förslaget om ersättning till
jordbruket i södra Sveriges skogs- och mellanbygder
baserat på LFA-stödet och miljöstödet. Att använda dessa
båda möjligheter för att stärka jordbruket i dessa regioner
och därmed utveckla landsbygden anser vi viktigt. På
samma sätt är det utvecklingsstöd, som benämns 5b-stöd,
ett bra instrument att utveckla landsbygden och få en mer
differentierad verksamhet och därmed större möjligheter
för människor att få sin utkomst på landsbygden. Detta ger
utmärkta möjligheter att behålla en levande landsbygd i
hela Sverige. Stödet till jordbruket i norra Sverige ska på
samma sätt som hittills ge rättvisa
produktionsförutsättningar inom detta område.
Centerpartiet lägger också stor vikt vid de
miljösatsningar som svenskt jordbruk gör idag.
Jordbruksmarken som en viktig naturresurs skall brukas
och hållas i hävd. Produktion av livsmedel fria från gifter,
medicinrester och onödiga livsmedelstillsatser skall även
fortsättningsvis vara ett krav. Sverige skall vid ett EU-
medlemskap påverka utvecklingen inom EU i denna
riktning och behålla de krav vi har på djurhållning och
produktion av livsmedel. Denna inriktning bör ge svenskt
jordbruk goda förutsättningar att vinna marknader även ute
i Europa.
Centerpartiet initierade under förra mandatperioden
den målsättning som presenteras i propositionen om att den
ekologiska odlingen skall omfatta minst 10 procent av den
odlade arealen. Detta har nu lett till en målsättning om att
300 000 ha skall vara ekologiskt odlade år 2000. Efterfrågan
i Sverige på ekologiskt odlade produkter ökar nu starkt och
måste mötas av en tillräcklig tillgång till produkter.
Stimulansen till jordbrukare att ställa om skall därför vara
sådan att den lockar tillräckligt många att ta detta steg.
På ett par punkter lägger centerpartiet förslag till
riksdagen om beslut som frångår eller kompletterar
propositionen. Det gäller försäljningen av mjölkkvoter,
fortsatt sockerproduktion på Gotland och dispensregler för
företag i Norrland med otillräckligt arealunderlag.
Mjölkkvoterna
I propositionen föreslås att handel med mjölkkvoter,
som säljs på annat sätt än i samband med att marken också
säljs, skall ske på en fri marknad. Ett sådant system anser
vi rymmer flera risker. Förslaget i propositionen motiveras
med att det är administrativt enkelt och billigt. Det är inte
helt säkert att detta antagande är helt riktigt, eftersom
kvotförsäljningen aldrig kan tillåtas ske helt fritt, utan att
försäljningen skall registreras för den kontroll som måste
ske så att kvoten försäljs inom den region där den finns. Det
går alltså inte att ha en försäljning som är helt fri från
administration. Priset på mjölkkvoter vid ett system med en
helt fri marknad blir naturligtvis beroende av vilken
efterfrågan det finns på mjölkproduktionen. Det är rimligt
att utgå från att det under de första åren kommer att finnas
en ganska stor efterfrågan på kvoter och då är det risk för
höjda priser på mjölkkvoter. De som i första hand blir
lidande av detta är unga som önskar starta en verksamhet.
Ett sådant förhållande skulle få konsekvenser för mjölk-
produktionen som inte är önskvärd. En blick på hur
handeln med mjölkkvoter fungerar i EU och hur handeln
med kvoter lösts i olika länder ger stöd för en annan lösning
än den fria marknad som föreslås i propositionen.
Kostnaderna i mjölkproduktionen skulle stiga, vilket är
negativt både för konsumenten och producenten.
Centerpartiet föreslår ett system med administrativt
fastställda priser. Danmark har ett sådant system, det vore
rimligt att Sverige följde Danmarks exempel. Priset bör
fastställas av jordbruksverket och gälla för ett år i taget.
Producent som vill överlåta sin kvot skall anmäla detta till
myndigheten inför en tidpunkt som bestäms då byte skall
ske. Bytet skall ske inför ett nytt mjölkår. Ledig kvot, som
är till försäljning, överlämnas till myndigheten. På det sättet
skapas en reserv för den som vill starta nytt eller utveckla
sitt företag. Den som efterfrågar mjölkkvot får anmäla
detta och myndigheten fördelar kvoter, som blivit lediga.
Vid fördelning av de kvoter som myndigheten fått på hand
skall kvoterna så långt möjligt fördelas till den bygd där de
tidigare funnits. Det borde var möjligt att brukare som vill
utveckla eller starta nytt i nära anslutning till den lediga
kvoten ska ha företräde till den. En grupp som bör ha ett
visst företräde är sådana producenter som håller på att
utveckla sina företag.
Jordbruksverket bör ges i uppdrag att utarbeta ett
förslag till handel med mjölkkvoter i enlighet med det vi
föreslagit i denna motion.
Dispensregler för företag med otillräckligt arealunderlag
För att kunna erhålla djurbidrag krävs att
jordbruksföretaget förfogar över en tillräckligt stor areal.
Det finns idag producenter som får problem med detta.
Enligt centerpartiets mening är detta ett riktigt krav, men
det behövs övergångslösningar. Förhållandet att arealen
inte är tillräckligt stor för att kunna få del av djurbidragen
i full utsträckning är ett resultat av den jordbrukspolitik som
förts under gångna år. Stödet till jordbruket i norra Sverige
har varit produktionsanknutet och inte tagit sådana här
hänsyn. Vid en tillämpning av EU-reglerna måste dessa
producenter öka sin areal. För att underlätta/möjliggöra en
anpassning bör ett tillfälligt stöd ges till företag som har ett
bristande arealunderlag.
Sockerbetsodlingen på Gotland
Sverige har fått en kvot på vilken sockerproduktion vi får
ha vid ett eventuellt EU-medlemskap. Var denna
sockerproduktion skall ske är inte bestämt. I dag har vi bara
en tillverkare av socker på den svenska marknaden. Denna
producent, det danska företaget Danisco, har också
sockerproduktion i Danmark och även en del i Tyskland.
För Sveriges del finns inget förslag om att göra någon
fördelning av sockerproduktionen regionalt. Sockerbruk
finns i Skåne och på Gotland, där merparten av
sockerbetsodlingen också finns. Regeringen bör fördela
tillgänglig kvot så att den regionala fördelningen av
sockerproduktionen vi har i dag kan bestå. I första hand
tänker vi då på Gotland, som är mycket beroende av att få
behålla en sockerbetsodling. Riksdagen har tagit beslut om
att 1995 upphöra med stödet till Roma sockerbruk.
Samtidigt gjorde riksdagen ett uttalande där man slog fast
att förutsättningen för detta var att det var möjligt att ordna
alternativa sysselsättningstillfällen. Centerpartiet
reserverade sig för ett beslut som utgick från en fortsatt
sockerbetsodling och sockerproduktion på Gotland.
För Gotland är sockerbetsodlingen viktig ur
sysselsättningssynpunkt, men också för det gotländska
jordbruket. Sockerbetsodlingen är viktig för möjligheten
att ha en riktig växtföljd i odlingen och för att ha ett lågt
näringsläckage från jordbruksmarken. De möjligheter till
alternativ sysselsättning som förutsattes i riksdagsbeslutet
har inte kunnat visas, de finns inte. Det finns ett stort
intresse för KRAV-godkänt socker, alltså socker från
ekologiskt odlade sockerbetor. På Gotland har det vuxit
fram ett intresse för KRAV-odling och produktion av
socker. Detta intresse ligger väl i linje med de intentioner
som finns både hos jordbruket och i samhället om att öka
tillgängligheten av KRAV-godkända produkter och i att öka
den ekologiska odlingen.
Centerpartiet anser att sockerproduktionen skall
fördelas så att det också i framtiden kommer att finnas
underlag för en sockerbetsodling på Gotland. Det innebär
att den svenska sockerkvoten skall fördelas så att detta blir
möjligt.
Hjortavel
I Sverige finns det idag en inte obetydlig produktion av
hjortkött på omställd åkermark. I propositionen nämns inte
produktionen av hjort varför det är osäkert om den
produktion som sker på åkermark är godkänd för
ersättning. Det borde vara naturligt att jämställa denna
produktion med annan köttproduktion. Så sker i vissa EU-
länder redan idag. Riksdagen bör fästa regeringens
uppmärksamhet på detta förhållande så att lämpliga
åtgärder kan vidtas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen utformar ett system
med administrativt fastställda priser vid handel med
mjölkkvoter i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen begär att regeringen utarbetar
dispensregler för producenter med otillräckligt
arealunderlag,
3. att riksdagen begär att regeringen fördelar
sockerkvoten så att det fortsättningsvis blir möjligt att
producera socker på Gotland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hjortköttsproduktion bör ges
förutsättningar likvärdiga med annan köttproduktion.
Stockholm den 18 oktober 1994
Lennart Brunander (c)
Birgitta Carlsson (c)
Marie Wilén (c)