Jordbruk och fiske
Möjligheterna till ersättning till produktionsmetoder inom jordbruket som skyddar miljön och bevarar landskapet förstärktes inom EU i samband med CAP- reformen. Syftet med ersättningen är att minska jordbruksproduktionen och att bidra till en bättre miljö och en skälig inkomst.
Miljöersättningsprogrammet skall genomföras som ett flerårigt zonprogram för varje medlemsland utifrån landets speciella behov. Medlemsländerna bestämmer inom vissa ramar villkoren för att bevilja ersättning och beloppens storlek.
EG-regler finns också på områden som anknyter till de svenska miljöprogrammen för jordbruket, bl.a. åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruksmarker och för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen. Sverige har goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt jordbruk. Vårt klimat gör t.ex. risken för angrepp av svamp, röta och insekter relativt liten och behovet av bekämpningsmedel är därför litet jämfört med andra länder.
Vi har kommit en bit på väg, våra stränga miljökrav har gjort att användningen av växtgifter har minskat. Kunskaper om ekologisk odling finns redan hos många bönder, och ett intensivt arbete pågår bland odlare och ekologer runt om i landet för att utöka kunskaperna om ekologiskt jordbruk.
Den påbörjade utvecklingen mot en ekologisk/kemikaliefri livsmedelsproduktion måste fortsätta med målsättningen att genomföra en genomgripande förändring av livsmedelsproduktionen.
Därför är det viktigt att göra en djupare analys av hur skördeområden (11 klasser), kvotsystemet och tvångsträdan påverkar de ekologiskt odlade gårdarna.
Vad gäller skördeområden, avkastningsbaserade regioner, vore det kanske en möjlighet att jämföra med Danmarks ''en-region''-system. Genom den typen av system skulle incitamenten att expandera överskotten minska. Samtidigt skulle fodersädsodling åter bli ekonomiskt intressant för flera djurbönder i skogsbygderna. Det styr mot biologiskt vettigare växtföljder, ger bättre näringsbalans -- m.a.o. mindre konstgödselanvändning och mindre stallgödselöverskott -- samt ger möjlighet till lägre djurtätheter med bibehållen ekonomi.
Både tvångsträdan och kvotsystemet har införts för att begränsa osäljbar överproduktion. Men för ekologiskt lantbruk råder nu kraftig underproduktion -- för tillfället klarar man inte efterfrågan på något produktområde.
Samtidigt har ekologiska gårdar redan lägre genomsnittliga arealavkastningar, lägre spannmålsandel och lägre djurtätheter än jämförbara konventionella gårdar, främst på grund av hög självförsörjningsgrad på foder (hög vallandel). Trädans och kvoternas syfte är med andra ord redan uppfyllt.
Både av miljö- och rättviseskäl är det därför rimligt att konsekvenserna av olika stöd för ekologisk odling får en djupare analys innan stödformerna fastställs.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk odling.
Stockholm den 18 oktober 1994 Sigrid Bolkéus (s) Per Erik Granström (s)