Innehåll 1.
Bakgrund11 2.
Proposition 1994/95:100 bilaga 7.12 3.
Ett nytt regionalt centrum för
kommunikationsforskning13 4.
Ett centrum i Fyrstadsregionen14 5.
Riksdagens styrning av
kommunikationsforskningen15
Sammanfattning
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och trygga en
uthållig utveckling finns skäl att utveckla satsningarna på
transportforskningens område, och göra det i delvis
decentraliserade former.
I motionen föreslås att ett regionalt centrum för
kommunikationsforskning inrättas i Fyrstadsregionen. Ett
Transporttekniskt Centrum (TTC) där forskningen bedrivs i
nära samarbete med transportanknutna näringar och industri.
I motionen framhålls att regeringens beslut att göra
Fyrstadsregionen till ett s.k. mål 2-område avseende stöd
från EU för regioner som drabbats av en allvarlig industriell
nedgång talar för att göra en satsning på transportteknisk
forskning i Fyrstadsregionen. Ett stöd från EU förutsätter då
en nytillkommen samfinansiering från svensk sida.
I motionen föreslås slutligen att anslaget till
transportforskningen utökas med 45 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 (30 miljoner kronor avseende
kalenderåret).
1. Bakgrund
Frågor kring transportekonomi och miljövänliga
transportsystem blir allt viktigare. Detta gäller såväl
nationellt som i ett internationellt perspektiv. I mitten av
1980-talet vidtogs åtgärder för att samordna och utveckla
svensk forskning på transport- och logistikområdet. Genom
beslutet inrättades Transportforskningsberedningen som
numera bytt namn till Kommunikationsforskningsbered
ningen. Denna beredning tilsammans med Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI), har tillsammans
huvudansvaret för kommunikationsforskningen i Sverige.
Genom beslut med anledning av den forskningspolitiska
propositionen 1992/93:170 beslöt riksdagen att prioritera sju
områden:miljö,infrastruktur,telekommunikation,
informationsteknologi,effekter av marknadsförändringar
och avreglering,kollektivtrafik,trafiksäkerhet.
Ett område som är av särskilt intresse är kombitrafik, dvs.
integrerade transportsystem, väg, järnväg och sjöfart.
Riksdagen har tidigare uttalat som sin mening att en
målinriktad satsning på kombitrafiken borde utgöra ett
viktigt inslag i trafikpolitiken under 1990-talet. Riksdagen
har vidare konstaterat att Transportforskningsberedningen
hittills valt att prioritera forskning kring kombitrafik,
lastbil/järnväg. Riksdagen ansåg därför att det fanns skäl att
i ökad utsträckning studera andra systemlösningar som
industri--järnväg--sjöfart.
I båda fallen finns goda förutsättningar för tillämpad
forskning kring kombitrafik i Västsverige. Här finns dock
särkilt goda förutsättningar för system kring industri--
järnväg--sjöfart. Ett område av särskilt intresse är att
utveckla system för kombitrafik som avlastar Västsveriges
vägnät bl.a. E6, från transittrafiken till och från Norge.
Miljöfrågorna är av stor vikt för transportforskningen.
Riksdagen har tidigare konstaterat att stor uppmärksamhet
måste riktas mot ny teknik vad gäller motorer, drivsystem
och drivmedel. I Västsverige finns en betydande kompetens
om motorer och drivsystem bl.a. genom företagen SAAB
och Volvo. En samlad kompetens finns också på
drivmedelssidan, exempelvis finns huvuddelen av landets
oljeindustri i Västsverige, bl.a. Lysekil.
Utvecklingsarbete har drivits kring etanolbussprojekt. Ett
annat viktigt område är forskningen kring el- och
hybridfordon. I Västsverige finns såväl pågående som
planerad produktion av motoralkoholer, samt en rad företag
som redan arbetar med el- och hybridfordon.
En betydande del av miljöintresset kring transportfrågorna
har med rätta riktats mot trafiksituationen i landets
storstadsregioner. Även andra regioner med utsatt miljö och
natur bör dock i ökad utsträckning uppmärksammas. Ett
sådant område är Västsverige, vars natur är starkt påverkad
av såväl externa faktorer som trafiken.
Modern datateknik och telekommunikation blir allt
viktigare för att skapa en god infrastruktur. I framtiden
kommer datamotorvägar att bli viktigare än bilmotorvägar. I
en partimotion om kommunikationspolitiken har
Vänsterpartiet gett sin syn på hur sådana system bör
utvecklas och stärkas. Den moderna informationsteknologin
skapar nya möjligheter till decentraliserade lösningar.
Möjligheter som också bör utnyttjas i
kommunikationsforskningen.
2. Proposition 1994/95:100 bilaga 7
Huvudansvaret för svensk transportforskning ligger på
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, samt
Kommunikationsforskningsberedningen.
VTI kommer enligt regeringens budgetförslag att förfoga
över ett ramanslag på 49 356 000 kronor för det kommande
budgetåret. Institutet arbetar sedan 1993 efter delvis nya
riktlinjer. Regeringens förslag innebär att anslaget minskas
med 1 928 000 kronor i förhållande till planeringsramen för
innevarande budgetår.
Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att
planera, initiera, stödja och samordna övergripande
kommunikationspolitisk forskning. Beredningen arbetar
efter mål som fastställdes av riksdagen med anledning av
1993 års budget- och forskningspropositioner. Beredningen
har hittills haft rätt och möjlighet att fatta beslut om
forskningsprojekt som löper för en sexårsperiod.
I proposition 1994/95:100 föreslår regeringen att
riksdagen skall anvisa ett ramanslag för budgetåret 1995/96
på 197 735 000
kronor. Regeringen föreslår vidare att regeringen skall
få bemyndigande att besluta om en högsta ram för mer
långsiktiga forskningsåtaganden från Beredningens sida.
Regeringen anger att deras förslag sammanlagt stärker
beredningens anslag med 14 930 000 kronor för budgetåret
1995/96. Den förstärkning som regeringen föreslår sker på
området informationsteknologi. Regeringen redovisar
samtidigt och främst med hänvisning till EU en rad
reduceringar på andra områden. Regeringen anger att
anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 37 041 141
kronor.
Då transportforskningen är av strategisk betydelse både för
miljön och Sveriges ekonomi anser Vänsterpartiet att
samhällets insatser på detta område bör stärkas. Anslaget till
Kommunikationsforskningsberedningen bör därför utökas
med 45 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslaget
motsvarar en anslagsökning på 30 miljoner kronor för
kalenderåret.
3. Ett nytt regionalt centrum för kommunikationsforskning
Sverige står på tröskeln till ett nytt samhälle, det s.k. K-
samhället. Ett samhälle där K står för kunskap, kreativitet,
kultur och kommunikation. Ett samhälle där information och
decentralisering blir allt viktigare begrepp. Den snabba
förändringstakten gör att forskningens roll växer och blir allt
viktigare för landets och regionernas utveckling.
Kommunikationsforskningen är en av de viktigaste
frontlinjerna i denna förändringsprocess.
Det råder bred enighet om kommunikationsforskningens
vikt för samhällsutvecklingen. Forskningen bör dock också
bedrivas i sådana former att den svarar mot de nya
möjligheter till decentralisering som det nya samhället
erbjuder. I dag är en stor del av kommunikationsforskningen
koncentrerad till högskolorna i Linköping, Göteborg samt
Stockholm. För 1990-talet vore det av vikt att söka sprida
forskningen till flera regioner, och även göra det i delvis nya
former.
Detta kan ske genom att stegvis bygga upp ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning. Centrumets uppgift
skall vara att utifrån de sju prioriterade områdena utveckla
miljöanpassade lösningar för gods- och persontransporter
och informationshantering. Viktiga områden är bl.a.
trafiksäkerhet, energieffektivitet, transportekonomi,
framkomlighet och tidspassning samt förutsättningarna för
industriell produktion.
Ett nytt regionalt centrum för kommunikationsforskning
bör samordna sitt arbete med befintliga institutioner. Det nya
centrumet skall dock ges en sådan självständig ställning att
det kan utveckla sitt arbete i delvis nya former. Målet är att
bygga upp en mellanform mellan traditionell högskola och
det utvecklingsarbete som normalt bedrivs inom industrin.
Ett sådant centrum bör ha resurser för att bedriva viss
grundforskning men framför allt ha resurser att utveckla
system och lösningar som kan anpassas direkt till
industriproduktion. Inriktningen bör således vara att driva
arbetet i så nära samarbete med industrisidan att resultaten
kan omsättas i direkt produktion för transportsektorn.
Det kan gälla system för kombitransporter landsväg--
järnväg, elektronisk trafikledning, samordning land--
sjötransporter, samt kollektivtrafik för tätort och glesbygd.
Miljöaspekterna måste ges stor vikt. I det sammanhanget är
utvecklingen av alkoholdrivna motorer och el- och
hybridfordon av särskilt intresse.
Centrumet bör grundfinansieras inom ramen för kommu
nikationsforskningsberedningens anslag. Det kan dock
komma att krävas kompletterande finansiering. En sådan bör
också vara möjlig från näringslivet om centrumet utvecklas
i former som innebär ett direkt praktiskt samarbete med
transportanknutna näringar och industri. Till detta kan
komma medel från kommuner, och länsmedel. Det bör
övervägas om sådana finansieringsformer talar för att
centrumet bör bildas med en särskild stiftelse som
huvudman.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om uppbygget av ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning.
4. Ett centrum i Fyrstadsregionen
Det regionala transporttekniska centrumet bör byggas upp
i ett område där det är lätt att utveckla samarbete med
industrin och där det finns naturliga förutsättningar att pröva
nya lösningar. Ett naturligt val är då Fyrstadsregionen, dvs.
den region som består av kommunerna Trollhättan,
Vänersborg, Uddevalla och Lysekil.
I denna region finns sedan länge en inriktning på
transportanknutna verksamheter och ovanligt goda naturliga
förutsättningar för att utveckla och pröva nya tekniska
lösningar för kommunikation och transporter.
I regionen finns i princip alla transportsystem
representerade. Där finns livaktig hamnverksamhet och
kanalsjöfart. Viktiga järnvägar och vägar löper genom
regionen, dessutom finns en viss flygverksamhet. En rad
större och mindre investeringsprojekt på infrastruktursidan
är dessutom aktuella i regionen.
Regionens näringsliv har en stor bredd inom
transportanknutna verksamheter, alltifrån varv- och
sjöfartserfarenheter till bilproduktion och
flygmotortillverkning, som exempel kan anges SAAB i
Trollhättan och Volvos företag i Trollhättan och Uddevalla.
Regionen har dessutom en rad verkstads- och
underleverantörsföretag med inriktning på
transportmedelsindustrin.
I regionen finns särskilt goda möjligheter att utveckla en
tillämpad forskning kring några av de mest intressanta
områdena inom kommunikationsforskningen; i Trollhättan i
samarbete bl.a. med SAAB (t.ex. ang. avgasrening) och med
Volvo i Uddevalla bl.a. ang materialhantering och nya
produktionsmetoder för transportindustrin samt el- och
hybridfordon, i Lysekil om fordonsbränsle i samarbete med
OK-Petroleum. I Lysekil finns långt framskridna planer på
en fabrik för att tillverka motoretanol.
I regionen finns en relativt nystartad högskola,
''Högskolan i Trollhättan/Uddevalla'' som kan utgöra en
utvecklingsbas för forskningscentrumet. Regionens
kommuner driver dessutom ett intensivt samordningsarbete
genom en särskild Fyrstadskommitté. Kommunerna har
tidigare påtalat att det är viktigt att stärka både regionens
forskningsresurser och regionens industriella bas.
Den negativa utvecklingen i början av 1990-talet inom
regionens transportanknutna näringsliv, som bl.a. innebar
nedläggning av Volvo Uddevallaverken, samt neddragningar
vid SAAB Trollhättan gör det än viktigare att satsa på att
utveckla nya uthålliga lösningar och alternativ inom
kommunikations- och transportområdet.
Övervägande skäl talar således för att etablera ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning till Fyrstadsregionen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. Riksdagens styrning av kommunikationsforskningen
En motion med liknande analys och förslag ställde
undertecknad till riksdagen i januari 1994. Denna motion
1993/94:T906 behandlades av trafikutskottet i dess
betänkande 1993/94:TU25.
I betänkandet anförde utskottet följande: ''Enligt 1993 års
forskningspolitiska beslut innefattar statens ansvar för
kommunikationsforskningen att fungerande
forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas som
möjliggör en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Enligt
utskottets mening bör det dock främst vara en uppgift för
ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka
forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp.''
(1993/94:TU25 sid 12--13)
Utskottet föreslog med hänvisning till denna skrivning att
motionen 1993/94:T906 skulle avslås av riksdagen, och
riksdagen följde utskottets förslag.
Det finns argument som talar för den principiella hållning
som trafikutskottet redovisade i betänkandet 1993/94:TU25.
Denna principiella hållning bör dock inte hindra riksdagen
från att under vissa förutsättningar ha en uppfattning om hur
och var den tillämpade transportforskningen kan utvecklas
under planeringsperioden.
Riksdagen bör därmed inte helt överlåta ställningstagande
när det gäller forskningspolitikens praktiska tillämpning och
lokalisering till fackorganen. Riksdagen bör naturligtvis
lämna stor frihet till dessa organ, men riksdagen har
dessutom att göra en avvägning mellan möjligheterna att
samordna insatserna på flera olika fält för att därmed uppnå
största möjliga samhällsekonomiska effekt och vinst av de
medel som riksdagen anvisar.
Som ovan angetts finns det då mycket starka närings- och
regionalpolitiska skäl som talar för att göra en sådan satsning
som beskrivs i denna motion just i Fyrstadsregionen.
Fyrstadsregionen har drabbats mycket svårt av en industriell
kris som gjort att regeringen föreslagit att regionen skall
komma i åtnjutande av s.k. mål 2-stöd från EU för regioner
med allvarlig industriell tillbakagång.
Under förutsättning att regionen kommer i åtnjutande av
ett sådant stöd genom en positiv behandling av Sveriges
framställan till EU-kommissionen kan det tänkas att en del
av den ovan föreslagna satsningen kan finansieras inom
ramen för de 400 miljoner kronor som förväntas tillfalla mål
2-området från EU.
Satsningar från EU-sidan förutsätter dock tillkommande
samfinansiering från svenska centrala och regionala organ.
Detta talar ytterligare för att styra sådana medel till regionen
genom förverkligandet av tanken på ett transporttekniskt
centrum i Fyrstadsregionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggnaden av ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen,
3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsbered
ningen (proposition 1994/95:100 bilaga 7, F 3) för
budgetåret 1995/96 anvisar 45 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit.