I budgetpropositionen föreslås en kraftig minskning av
anslaget C2. Driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen från 30,2 miljoner kronor under innevarande
budgetår 1994/95 till 15,2 miljoner kronor under budgetåret
1995/96. Denna neddragning kan få allvarliga konsekvenser
för transportförsörjningen i de mer glest befolkade delarna
av landet, exempelvis Norrlands inland. Mot bakgrund av
flygets strategiska betydelse för näringslivet riskerar detta
förslag från regeringens sida att hämma den ekonomiska
utvecklingen i de delar av landet som redan i utgångsläget
har svårt att få fart på näringsverksamheten och förbättra
sysselsättningsläget.
Under den senaste mandatperioden har omfattande
insatser gjorts för att förbättra det svenska transport- och
kommunikationssystemet. Ett väl fungerande system för
transporter och kommunikationer är en grundläggande
förutsättning för ekonomisk utveckling, inte bara nationellt
utan också regionalt. Det blir en plattform på vilken industri,
handel och tjänster kan utvecklas. Målsättningen måste vara
att alla delar av landet ges reella förutsättningar för expansiv
näringsverksamhet.
Inriktningen för politiken på transport- och
kommunikationsområdet har varit att förbättra
infrastrukturen dels genom en höjd investeringsvolym, dels
genom att investeringarna genomförs efter en långsiktig och
strategiskt genomtänkt plan. Detta har bl.a. inneburit en ökad
investeringstakt också inom luftfarten. Ett flertal
investeringsprojekt har igångsatts runt om i landet.
Parallellt med dessa ökade satsningar har stora insatser
gjorts för att effektivisera verksamheten inom olika
transportslag. Detta har bl.a. skett genom beslut om
avmonopolisering och ökat konkurrenstryck.
Produktiviteten har ökat högst påtagligt och därmed har
priserna för transporter och kommunikationer kunnat sänkas,
vilket inneburit kraftiga besparingar för det svenska
folkhushållet. Besparingarna har också kommit statskassan
till del vilket möjliggjort ökade satsningar på strategiskt
viktiga områden, exempelvis ökat driftbidrag för de
kommunala flygplatserna i skogslänen.
Luftfarten var den transportmarknad som först
avreglerades under mandatperioden. Sommaren 1992
avvecklades nämligen SAS och Linjeflygs monopol på
inrikes flygtrafik. Sverige var vid sidan om Storbritannien
därmed först i Europa med att ta detta viktiga steg. Beslutet
innebar att ett flertal nya operatörer gick in på marknaden
och tog upp konkurrensen med de gamla monopolföretagen.
Lägre priser och bättre service till resenärerna blev den mest
påtagliga effekten av detta beslut. De lägre priserna innebar
att 100-tals miljoner kronor sparades åt det svenska
folkhushållet. Produktiviteten inom flygsektorn ökade högst
påtagligt, vilket naturligtvis också innebär att de
Sverigebaserade flygbolagen nu är betydligt mer
konkurrenskraftiga när avregleringen också genomförs i den
internationella flygtrafiken.
Sverige är ett stort och glest befolkat land. I detta ligger
både fördelar och nackdelar. På minussidan ligger bl.a. att
det är dyrbart att upprätthålla väl fungerande transporter och
kommunikationer i landets alla delar. För att klara detta är
det ytterligt angeläget att de olika transportslagen används
där de fungerar bäst. Med tanke på de avsevärda avstånden
råder det ingen tvekan om att flyget vid sidan om
telekommunikationerna spelar en alldeles speciell roll för
människor som bor i Norrland. Mot den bakgrunden är det
viktigt att stötta flyget i framförallt Norrlands inland.
Riksdagen fattade därför under förra mandatperioden beslut
om att höja det s.k. driftbidraget till kommunala flygplatser
i skogslänen från 15,2 miljoner till 30,2 miljoner kronor.
Denna resursförstärkning möjliggjordes tack vare
effektivisering av medelsanvändningen inom andra sektorer.
Regeringen föreslår nu att anslaget till Driftbidrag till
kommunala flygplatser i skogslänen ska halveras från
nuvarande 30,2 miljoner till 15,2 miljoner. Kds avvisar detta
förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen till anslaget Driftbidrag till kommunala
flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således
30,2 miljoner kronor.
Stockholm den 24 januari 1995
Rolf Åbjörnsson (kds)
Ulf Björklund (kds)
Mats Odell (kds)