En robust återhämtning av luftfartsmarknaden skedde
under 1994. Efter fyra års förluster börjar företagen nu gå
med vinst. Av flygbolagen krävs dock en fortsatt anpassning
med den växande konkurrensen där resenärerna börjat kräva
valuta för pengarna.
Konkurrensen från andra kommunikationsmedel som
X2000 har förstärkts och avregleringen har skapat nya
aktörer på marknaden.
Det var den 1 juli 1992 som den svenska flygmarknaden
avreglerades. Den utredning som Luftfartsverket genomfört
för den svenska marknadens räkning visar att prisnivån på
normalprisbiljetter sjunkit. För den utländska trafiken där
IATA, det internationella flygorganet, genomfört en
undersökning, påvisas dock att priset på flygbiljetter i fast
värde sjunkit med 68 procent under den senaste 20-
årsperioden. För den svenske resenären finns det numera ett
stort antal operatörer att välja på -- elva svenska linjer har
mer än en operatör. Vi förutsätter att utvecklingen av
flygmarknaden fortsätter och vill samtidigt framhålla att
småföretagen inte får prisas ut genom för höga avgifter.
Under år 1994 övergick Luftfartsverket till s.k.
bolagsmodell i sin redovisning, vilket bl.a. innebar att
verkets pensionsskuld lyftes in i balansräkningen och att
verket numera utöver utdelning inlevererar
skattemotsvarighet till ägaren. Verket föreslår vidare att man
skall få ytterligare finansiella befogenheter för att
effektivisera finansfunktionen och beslutsprocessen vid
vissa större investeringar. Bakgrunden till detta är den stora
investeringsökning som planeras bl.a. för en tredje rullbana
Stockholm-Arlanda och för ett nytt flygtrafikledningssystem
för civilt och militärt flyg.
Redan nu tas nära 80 procent av investeringarna av egna
vinstmedel och vi anser därför att verket ligger väl till för en
bolagisering och senare privatisering. Ett första steg i en
sådan process vore att privatisera Arlanda flygplats. Här
behövs betydande medel för nya investeringar och det vore
naturligt att söka detta på riskkapitalmarknaden. Samtidigt
bör då konkurrensförutsättningarna och regelverken
klargöras. Här finns många internationella förebilder att falla
tillbaka på. Vinstutvecklingen kan t.ex. i en internationell
jämförelse regleras i förhållande till kundpriserna.
På samma sätt bör SILA som utgör det svenska
moderbolaget i SAS privatiseras. Vid en försäljning av
aktierna i SILA bör eftersträvas att SAS i första hand blir ett
börsnoterat allnordiskt företag. Efter diskussioner med
systerbolagen i Danmark och Norge bör statens samtliga
aktier säljas på ett sätt som är förmånligt för både
skattebetalare och företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma bör
fortsätta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privatisera Arlanda flygplats
och därefter undersöka möjligheterna för en bolagisering och
senare privatisering av Luftfartsverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privatisera SILA och göra det
till ett börsnoterat allnordiskt företag.
Stockholm den 19 januari 1995
Wiggo Komstedt (m)
Jan Sandberg (m)
Tom Heyman (m)
Birgitta Wistrand (m)
Ulla Löfgren (m)
Jeppe Johnsson (m)
Lars Björkman (m)
Carl G Nilsson (m)