Motion till riksdagen
1994/95:T632
av Per Erik Granström m.fl. (s)

Allmän farled


I Sverige finns ett stort antal insjöar och många mil
segelbara vattendrag. Dessa har historiskt använts till
farleder för samfärdsel där behov av detta har funnits. Rätten
till dessa farleder har varit skyddad i vattenlagen 1918:523.
5 kap 1
§ i 1918 års vattenlag hade följande lydelse:
I vattenområde där den 1 januari 1921 finnes allmän farled,
som inrättats efter det att förordningen om allmän farled den
30 december 
1880 trädde i kraft, skall allmän farled jämväl
framgent behållas.
Där vid tiden, då nämnda förordning trädde i kraft, var
allmän farled, skall ock densamma bibehållas, såframt under
det förordningen gällde åtminstone vissa år i leden idkats
sjöfart med fartyg eller båtar eller framförande av flottgods
i sammanlagda flottar.
Den nya vattenlagen från 1983 innehåller inte någon
motsvarande bestämmelse. I stället tillkom en särskild lag
1983:293 om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
farled och allmän hamn. Den särskilda lagen trädde i kraft
den 1 januari 
1984. I övergångsbestämmelserna stadgas att de
allmänna farleder och hamnar som finns vid ikraftträdandet
av lagen skulle upphöra att vara allmänna vid utgången av
december 1987, om inte dessförinnan med tillämpning av 1
§ har beslutats att farleden fortfarande skall vara allmän.
En farled som inte hävdats före utgången av 1987 har
därmed förlorat sin status som allmän farled. Det har med
detta uppstått ett rättsförhållande som medför att om annan
part än de som hävdar sjöfartens intressen vill inskränka på
en av hävd använd farled så kan detta ske med stöd av
nuvarande lagstiftning.
Det betyder exempelvis att om någon vill bygga över en
för sjötrafiken använd men icke allmän farled med en bro
eller vägtrumma med begränsad segelhöjd så kan detta ske
med små möjligheter för sjötrafiken att hävda sina intressen.
Farleder för yrkessjöfart är som regel hävdade och det är
främst trafiken med fritidsbåtar som kan bli lidande med nu
gällande bestämmelser. Detta kan få olyckliga konsekvenser
framförallt i områden där turismtrafik till sjöss av hävd
använt dessa farleder.
Lagstiftningen har nu varit i kraft sedan 1984. Vi har
uppfattningen utifrån angivna skäl att tiden nu är mogen att
göra en översyn av lagens tillämpning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen
1983:293 om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
farled och allmän hamn.

Stockholm den 25 januari 1995

Per Erik Granström (s)

Iréne Vestlund (s)

Leo Persson (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Laila Bäck (s)

Arne Mellqvist (s)