Motion till riksdagen
1994/95:T625
av Sivert Carlsson (c)

Sjöräddningssamarbete i södra Östersjön


Det är naturligt, och det är en realitet, att södra delarna av
Östersjön under de senaste åren fått ökad betydelse för
sjöfarten.
Nya transportleder har öppnats, mängden tonnage har ökat
liksom resandefrekvensen. Totalt har sjöfarten under de
senaste åren ökat med 25% i södra Östersjön, dvs. området
från Smålandskusten, Öland och vidare mot Blekinge.
Danmark har den mest omfattande sjötrafiken i Östersjön.
Ökad färjetrafik, ökat antal fritidsbåtar, ökad mängd
oljetransporter, viktig fiskezon, betydande örlogsmarin
verksamhet, ökat antal flyktingtransporter tillsammans med
en ökad aktivitet och utveckling ''på andra sidan sjön'' i
Baltikum och Östeuropa, är faktorer som torde medverka till
fortsatt utökad sjötrafik i området. Till följd av denna
utveckling kommer också riskerna för olyckor och
konsekvenserna av dessa att öka. Därmed också behovet av
räddningsaktioner av varierande art. Med hänvisning till
beskriven utveckling i södra Östersjön och med tanke på den
senaste tidens händelser finns ett starkt behov av att
påskynda översyn och utveckling av sjöräddningstjänst och
informationsinhämtning i området. Inte minst viktigt är att
se över samverkans- och samordningsfrågorna länderna
emellan.
Det är en strävan att idag öka samordningen och
utnyttjandet av såväl civila som militära resurser inom
räddningstjänsten. Enheter ur marinen, kustbevakningen och
försvarets helikoptrar är här viktiga resurser. Även
räddningskårerna i kustkommunerna har här en betydelsefull
roll.
Det är viktigt att använda och utveckla den samlade
räddningskompetensen som finns i området.
Det är också viktigt att se över var de s.k. RITS-styrkorna
(räddnings-insatser-till sjöss) är lokaliserade. För närvarande
finns ingen sådan styrka på havssträckan Malmö till
Stockholm. Det vore rimligt att minst en sådan styrka
etablerades inom det aktuella området. Naturligt är då, att
någon eller några av Blekingekommunerna, som ligger
geografiskt rätt till att ha den samlade kompetensen och
utrustningen -- marin- och flygvapenhelikoptrar,
kustbevakning, räddningstjänst m.m. -- blev inkopplade så
att deras räddningstjänster kunde utgöra bas för
verksamheten.
Det är viktigt att vårt land, med mycket lång kuststräcka
tar på sig en pådrivande roll när det gäller ökad och utvecklad
säkerhet i området södra Östersjön. För att underlätta
räddningsinsatserna vid eventuella olyckor behövs bl.a.
tillgång till ny god trafikinformation, beträffande
godstransporter, kännedom om last, destination och tänkt
färdväg för fartyg som går in i Östersjön eller lämnar
Östersjöhamn. Sverige bör arbeta för att få till stånd en sådan
utveckling av informationsflöde mellan de olika kuststaterna
i området liksom arbetet bör gälla ökad samordning och
samverkan beträffande sjöräddningstjänsten mellan
Östersjöländerna.
I denna verksamhet är det viktigt att alla resurser inom
området, såväl civila som militära, utnyttjas och samordnas.
Denna samordning bör omfatta såväl den operativa
verksamheten som frågan vad gäller materielutformning,
planering, utveckling samt utbildnings- och
övningsverksamhet.
De fem kustradiostationer som finns inom området utgör
då viktiga och centrala delar och resurser.
En ökad sjötrafik måste mötas med ökad sjösäkerhet, så
utformad att modern teknik används men inte hotar att bli
människans herre, men ökad sjötrafik måste också mötas
med en utvecklad, attraktiv och samordnad
sjöräddningstjänst. Detta gäller inte minst södra
Östersjöområdet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en ökad samordning av
sjöräddningstjänst ur informationsinhämtning i södra
Östersjön.

Stockholm den 23 januari 1995

Sivert Carlsson (c)