En kraftig opinion och en politisk enig Stockholms stad
vill att det s.k. tredje spåret, som planeras att dras förbi
Riddarholmen, skall läggas i tunnel. Annars riskerar vi att
störa eller förstöra kulturhistoriskt värdefulla byggnader på
Riddarholmen. Byggnader som är en viktig del i Sveriges
kulturarv och ett omistligt inslag i den lokala miljön. Det är
en mycket allvarlig och otidsenlig miljöförsämring om
centrala delar av Stockholm i än högre grad delas av ett tungt
trafikstråk. Stråket består av en motorvägsliknande del och
tre järnvägsspår. Delningen av staden blir bestående, stick i
stäv mot den bild av Sverige vi vill ge besökare av Sverige
som ett modernt välutvecklat land med förankring i kultur
och historia.
Bakgrund
Tågspårskapaciteten i Stockholm måste på sikt utökas för
att klara de utbyggnader av spårtrafiksystem som just nu
pågår. Det rör sig om dubbelspårsutbyggnad av
Nynäshamnsbanan och bygget av Svealandsbanan.
Dessutom planeras kvartstrafik för pendeltåg i
Stockholmsområdet. Tanken är att genom förbättrad service
stimulera miljövänligt kollektivåkande framför bil.
Planerade investeringar leder till avsevärda
miljöförbättringar i Stockholmsregionen och riksdagen har
anslagit medel för detta arbete. Det förslag som nu föreligger
har tagits fram av Banverket och innebär att det byggs ett
tredje järnvägsspår utmed det som kallas getingmidjan, från
Årstabrons södra fäste till Stockholms central via
Riddarholmen.
Tunnel lönar sig på sikt
Tunnelalternativet är, enligt uppgift från Stockholms stad,
omkring 2,3 miljarder kronor dyrare än att dra ett tredje spår
ovan jord. Men eftersom en tunnel rymmer även ett fjärde
spår är satsningen lönsam i ett långt perspektiv. Banverkets
förslag grundar sig på beräkningar om behov av
tågkommunikation fram till ca år 2020. Miljöpartiet de
Gröna anser att det är nödvändigt och viktigt att politiskt
planera för ytterligare expanderad tågkommunikation också
efter år 2020. Detta är ur miljösynpunkt den enda rimliga
utvecklingen och nödvändigt om vi ska leva upp till
internationella åtaganden om kraftigt minskade
avgasföroreningar.
En tunnel öppnar även möjligheter för enklare och
snabbare byten vid Odenplan och Liljeholmen och tar bort
behovet av ytterligare en bro vid Årsta. Restidsvinster kan
också uppnås med en tunnel, vilket medför god
samhällsekonomi på lång sikt.
Kulturhuvudstadsåret 1998
Genom att välja tunnelalternativet undviks att
Riddarholmen blir en gigantisk byggarbetsplats under
kulturhuvudstadsåret 1998. Tunnelbyggets etapper kan, till
skillnad från ett spår ovan jord, planeras så att de inte stör
stadsbilden 1998. Vi slipper en gigantisk byggarbetsplats
mitt i stadens hjärta.
Finansiering
Riksdagen måste möjliggöra omfördelning av medel
avsatta för infrastruktursatsningar i regionen, för att
finansiera del av tunnelbygget. På så sätt öppnas vägen för
konstruktiva regionala lösningar om hur tunneln kan
finansieras i sin helhet. För att möjliggöra en konstruktiv
lösning på frågan krävs att behovet av utökad spårkapacitet
behandlas innan detaljplanen avgörs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att detaljplanearbetet för tredje
spåret avbryts intill dess att riksdagen tagit förnyad ställning
till behovet av ökad spårkapacitet i Stockholm.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att infrastrukturmedel i
Stockholmsregionen omfördelas för att möjliggöra
finansiering av ökad spårkapacitet förlagd i tunnel.
Stockholm den 25 januari 1995
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goe s (mp)
Roy Ottosson (mp)