Atlantbanan är den järnväg som går från Stockholm till
Trondheim. De sträckor som ingår är södra delen av
Ostkustbanan (Stockholm--Gävle), Norra stambanan
(Gävle--Bollnäs--Ljusdal--Bräcke), en del av Mittbanan
(Bräcke--Östersund--Storlien) samt Meråkerbanan
(Storlien--Trondheim).
Initiativet att satsa på Atlantbanan kommer från kommuner
och länsstyrelser längs banan. Syftet är att skapa en kraftigt
förbättrad person- och godstrafik på en befintlig järnväg.
Målet är att restiden med snabbtåg skall bli 4 timmar från
Stockholm till Östersund och 6,5 timme till Trondheim.
Kommuner, landsting och länsstyrelser har förklarat sig
beredda att bidra ekonomiskt för att påskynda satsningarna.
Trondheim och Tröndelagen utgör en dynamisk region
med närmare 400 000 invånare. Där finns bred kompetens på
många områden -- universitet med teknisk högskola och ett
av Europas största centra för teknisk forskning (SINTEF).
Trondheim är dessutom en ny knutpunkt för olje- och
gasutvinning.
För turism och näringsliv öppnar Atlantbanan nya
möjligheter. Vaernes flygplats, med internationell kapacitet,
ligger på en rulltrappas avstånd från Atlantbanan, och
Trondheimsfjordens isfria hamnar utgör en port till världen
för svensk exportindustri.
Det har gjorts flera utredningar om de
samhällsekonomiska konsekvenserna av satsningar på
Atlantbanan. Alla kommer till samma slutsats: lönsamheten
är god, eller mycket god.
Konsultföretaget Transeks utredning hösten 1993
mynnade ut i en rekommendation till Banverket att ta med
Atlantbanan i nästa investeringsplan. Banverket bekräftade i
maj 1994 att investeringar i Atlantbanan är minst lika
lönsamma som snabbtågssatsningarna på Ostkustbanan
(Stockholm--Sundsvall) och Västkustbanan (Göteborg--
Malmö).
Atlantbanan kommer att få minst lika stor betydelse för
godstrafiken som för persontrafiken. Banans kapacitet ökar,
vilket ger tryggare transporter, och den kraftigt förbättrade
banstandarden västerut ökar möjligheterna till export via
norska hamnar -- med lägre transportkostnader som sannolik
följd.
På senare år har en rad tjänsteföretag etablerat sig i
Norrlands inland och exportindustrin har upplevt en kraftig
högkonjunktur. För en fortsatt dynamisk utveckling är
förbättrade kommunikationer en nödvändighet.
Atlantbanan blir ett lyft även för turismen. Storstadsbor får
en hel flora av nya möjligheter på dagsutflyktsavstånd -- ett
par timmar till Ljusdalsbygden, fem timmar till Åre. Och
400 000 trönder blir en ny närmarknad för näringslivet längs
banan.
I mars 1994 tog regeringen ett beslut om
järnvägssatsningar fram till år 2003. Där ingick investeringar
på 1,6 miljarder kronor för sträckan Gävle--Storlien, men
även betydande satsningar mellan Stockholm och Gävle som
kommer Atlantbanan till godo -- bl.a. dubbelspår och
anslutning till Arlanda. Till detta kommer ca 900 miljoner
kronor i reinvesteringar mellan Gävle och Storlien -- t.ex.
byten av skenor och kontaktledningar.
I Norge pågår en rad utredningar med sikte på upprustning
av Meråkerbanan till snabbtågsstandard inom de närmaste
åren.
Med de beslut som fattats kan snabbtågstrafik Stockholm--
Östersund vara en realitet 1997--1978. Kommuner,
landsting, länsstyrelser och fylken längs banan arbetar nu för
att påskynda satsningarna och utsträcka trafiken till
Trondheim. Detta sker i nära samarbete med både svenska
Banverket och norska NSB.
I regeringens proposition sägs följande om anslaget till
Banverket:
Nivån på anslaget bör beräknas i enlighet med riksdagens
tidigare beslut om investeringar i trafikens infrastruktur samt
de långsiktiga investeringsplaner som fastställts under år
1994. Regeringen står fast vid att dessa investeringsplaner
skall utgöra utgångspunkten för medelstilldelningen. Med
beaktande av det statsfinansiella läget, tvingas nu regeringen
till stora besparingar i utgifterna. Investeringar i
stomjärnvägar utgör en betydande enskild utgiftspost. Mot
denna bakgrund föreslår regeringen ett anslag på 9 408
miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen avser
återkomma till riksdagen angående planeringsramar för
perioden den 1 juli 1995 till den 31 december 1998 i
samband med kompletteringspropositionen våren 1995 när
justerade LK-nivåer har beräknats.
Med tanke på Atlantsbanans betydelse för Norrlands
inland och hela Sverige inger regeringens överväganden
farhågor.
Det tyska forskningsinstitutet Empirica presenterade 1993
en undersökning av 267 västeuropeiska regioners
konkurrenskraft vad gäller framtida företagslokaliseringar.
Fem huvudfaktorer sammanvägdes: livskvalitet, kostnader,
tillväxt, dynamik, åldersstruktur/utbildningsförhållanden
och kommunikationer.
Jämtland/Härjedalen rankades som tolva i hela EES-
området, framför alla nordiska konkurrenter, och t.ex.
Stockholm finns på tjugonde plats. När det gäller
kommunikationer låg Jämtlands och Gävleborgs län i
bottenskiktet. Empirica konstaterar att kommunikationerna
är usla. Allt talar för att en besparing på Atlantbanan i
praktiken är en ekonomisk förlust för hela Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Atlantbanan.
Stockholm den 19 januari 1995
Sinikka Bohlin (s)
Rune Berglund (s)
Agneta Brendt (s)
Jörgen Persson (s)
Berit Andnor (s)
Karl Hagström (s)