En snabbtågsförbindelse Stockholm--Gävle--Bollnäs-- Ljusdal--Östersund--Trondheim som getts namnet Atlantbanan är en av de stora infrastruktursatsningar som diskuterats alltmer intensivt under det senaste året. Inte minst sedan förre landshövdingen Lars-Ivar Hising utrett projektet och dess finansiering har förhoppningarna om ett relativt snabbt förverkligande stärkts.
I Banverkets tioårsplan finns 2,3 miljarder avsatta för att möjliggöra snabbtågstrafik på sträckan. Om snabbtågstrafik skall bli möjlig inom en treårsperiod behövs ytterligare pengar. Berörda kommuner, landsting och länsstyrelser längs banan har i ett avsiktsbrev förklarat sig beredda att tillskjuta 180 miljoner för att påskynda projektet. Ett förverkligande av projektet skulle innebära att restiderna längs banan i princip halveras så att sträckan Stockholm--Östersund kan klaras på fyra timmar.
Med den deklaration som regeringen gjort om att inte satsa på de storskaliga motorvägsplaner som figurerat i vissa framtidsplaner bör det rimligen beredas möjligheter att i stället föra över pengar till miljöinriktade och framsynta infrastruktursatsningar som främjar järnvägstrafik och sjöfart. I detta sammanhang är Atlantbanan ett projekt som borde prioriteras och tidigareläggas.
Konsultföretaget Transek som studerat Atlantbaneprojektet har kommit till slutsatsen att Atlantbanan är en högst lönsam samhällsekonomisk satsning. Förutom bättre kommunikationer och snabbare transporter ger projektet mellan 700 och 900 jobb i tre fyra år.
På den norska sidan påskyndas också planerna för att snarast kunna fullfölja Atlantbanan. Här handlar det om att rusta upp och elektrifiera Meråkersbanan från Trondheim till Storlien, som är en förutsättning för ett förverkligande av Atlantbaneprojektet.
Ett påskyndade av Atlantbanan skulle ha stor betydelse för näringslivet i de regioner som banan berör. Inte minst för näringslivets möjligheter att utvecklas i Gävleborg och Jämtland har projektet stor betydelse. Det skulle kunna bli ett lyft för näringslivet på båda sidorna av gränsen. Det skulle också ge möjligheter för svenskt näringsliv att i större skala utnyttja den isfria hamnen vid Trondheimsfjorden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att påskynda Atlantbaneprojektet.
Stockholm den 22 januari 1995 Sven Bergström (c) Erik Arthur Egervärn (c)