I 117a § Vägtrafikkungörelsen (1972:603) finns ett undantag från kravet att använda bilbälte för förare i yrkesmässig trafik för personbefordran. Detta undantag bör tas bort.
Eftersom bilbältet är ett synnerligen effektivt hjälpmedel att minska personskadorna vid en trafikolycka, finns det inte skäl att särskilt undanta personer som yrkesmässigt under lång tid exponeras för sådan olycksrisk. Motiveringen för att avstå från bilbältet på grund av risken att utsättas för våld från passagerare är helt enkelt inte hållbar.
Yrkesföraren bör också vara ett föredöme för andra i trafiken och då är det svårt att förklara varför denne inte skall behöva bältet. Särskilt svårt är detta numera då användningskravet gäller passagerare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta bort undantaget för yrkesförare att använda bilbälte.
Stockholm den 25 januari 1995 Lennart Fremling (fp)