Barn är särskilt utsatta för risk att skadas vid färd i bil eller
buss. Säkerhetsbestämmelserna för skolskjutsning från 1970
(SFS 1970/340) ändrades 1992 (SFS 1992:1291) och
innehåller högre krav på säkerhet än tidigare, men säkerheten
kan ytterligare förbättras genom införande av
säkerhetsbälten i skolbussar.
I varje kommun skall styrelsen för skolväsendet verka för
att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas
så att olyckor i möjligaste mån undviks. När fordon används
för skolskjutsning skall det vara försett med särskild
utmärkning som utvisar fordonets användning. Vid
skolskjutsning skall dörr på vänster sida av fordonet ej kunna
öppnas av passagerare. Annan dörr, som ej manövreras från
förarplatsen, skall vara så konstruerad att den ej kan öppnas
frivilligt. Sådan mellanvägg, som enligt särskilda föreskrifter
skall finnas i vissa personbilar som används i yrkesmässig
trafik, skall vara borttagen när fordonet används för
skolskjutsning. I undantagsfall får man för skolskjutsning
använda fordon som ej uppfyller dessa krav.
Sittplatserna i en personbil som används för skolskjutsning
skall vara utrustade med bilbälte. Detta krav finns inte för
buss som används för samma ändamål. Det medför att när en
skolbuss tvärbromsar eller kolliderar så riskerar barn att
kastas handlöst ut genom splittrade glasrutor eller slungas
som projektiler framåt i bussen. Riksdagen bör därför av
regeringen begära förslag om säkerhetsbälte för barn också
i skolbussar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av säkerhetsbälten i
skolbussar.
Stockholm den 24 januari 1995
Barbro Westerholm (fp)