I flera fall där vägverket har möjlighet att besluta om en
vägutbyggnads omfattning har ekonomiska och
miljömässiga hänsyn kommit i kläm. Det finns flera exempel
på fall där vägverket i stället för att bygga en
trettonmetersväg valt att bygga motorväg, trots att det blir
dyrare. Det kan vara ett naturkänsligt område och dessutom
vara flödesmässigt omotiverat. Vägverket har inför denna
kritik svarat att de föredrar att bygga en motorväg med en
gång eftersom trafiken ändå kommer att öka på sikt. De
menar alltså att det kan vara fråga om en långsiktig
investering eftersom det ändå skulle bli nödvändigt att bygga
om dem i framtiden. Detta synsätt bygger tyvärr på en hel
del vanföreställningar som till exempel den att det skulle vara
någon slags naturlag att bilismen skulle öka.
Infrastrukturen och kommunikationerna är en nationell
angelägenhet och har en utveckling som man politiskt kan
styra. En ökning av bilismen är ekologiskt ohållbar och ett
omodernt tänkesätt. De trafikpolitiska beslut vi fattar idag
kommer till mycket stor del att påverka utvecklingen. Om
vägverket lägger en massa pengar på att expandera vissa
sträckningar kraftigt blir det mindre pengar över till andra
transportslag. Det är nödvändigt att man idag bygger så pass
mycket att trafiksäkerheten inte äventyras, men även att man
bygger så pass lite att natur inte skadas, pengar inte slösas
och bilismen inte tillåts expandera. Vi föreslår därför att
vägverket ges tydliga direktiv om att man, i de fall då det
finns flera byggalternativ, alltid väljer det sparsammaste och
minsta så länge det sker på grund av miljöhänsyn.
Bestämmelser om minimikrav skulle alltså basera sig på
bedömning av miljöhänsyn, ekonomisk sparsamhet och
utrymmeskrav, det vill säga en trekravsregel.
Exempel på hotade områden:Riksväg 40,
Jönköping--Borås, en nyligen ombyggd väg med mycket hög
standard som enligt planerna ska byggas om till motorväg.
Riksväg 50, Östergötland. Nnuvarande byggplaner är ett
allvarligt hot mot ett naturområde med mycket högt
skyddsvärde. Den planerade motorvägen skulle gå via
mycket naturkänsliga områden med högt skyddsvärde, bland
annat nära Tåkern som är en av Sveriges förnämligaste
fågelsjöar.E 4 mellan Gävle och Sundsvall (Norrala--
Enånger). Alternativet med trettonmetersväg har inte blivit
ordentligt utrett och undersökningar gjorda av
Naturskyddsföreningen visar att en motorväg inte behövs för
de närmaste femtio åren.
Självklart ska detta även gälla liknande exempel på hotade
områden och/eller resursslöseri som inte är omnämnda i
motionen. Vägverket bör snarast kartlägga alla sträckningar
där minimikraven är tillämpliga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiv om minimikrav enligt
trekravsregeln för vägar där Vägverket har flera alternativ,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillämpning av bestämmelser om
minimikrav på riksväg 40 mellan Jönköping och Borås,
riksväg 50 genom Östergötland och E 4 mellan Gävle och
Sundsvall,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Vägverkets kartläggning av
sträckningar där minimikrav bör tillämpas.
Stockholm den 24 januari 1995
Elisa Abascal Reyes (mp)
Thomas Julin (mp)