Den stora satsning på infrastruktur i form av utbyggnad av vägnätet som förra regeringen föreslog och som riksdagen fattade beslut om dras nu ner och skjuts till stor del på framtiden. Detta trots socialdemokraternas krav under den tiden på ökade väginvesteringar.
I Älvsborgs län finns ett antal större vägar som är i stort behov av upprustning och förbättringar. Det gäller bl.a. E 20, RV 42, 44 och 45. Det största problemet är emellertid det mindre vägnätet som är i mycket dåligt skick. Andelen grusvägar är 26 %, störst andel i regionen. Problemet är störst i Dalsland där upp till 50 % av vägnätet måste stängas av under tjällossningsperioden. Sådana perioder har redan inträffat under denna vinter med en del begränsningar för tunga fordon. Detta är förödande för näringslivet, för arbetstillfällena och därmed också för länets innevånare. Länets vägar har under de senaste årens satsningar på vägnätet endast fått en ringa del.
Trots detta förhållande har den största debatten under senare år kretsat kring utbyggnaden av vissa stråk till motorvägsstandard och riksdagen har också fattat sådana beslut. Det gäller bl.a. RV 45, RV 42, RV 44 och E 20. Detta egentligen utan att en heltäckande analys gjorts beträffande det totala trafikbehovet nu och i framtiden, miljöaspekter, konflikter med kulturmiljön och andra bevarandeintressen, samhällsekonomisk nytta vägd mot kostnader och mot andra mer angelägna behov av förbättringar samt inte minst de sammanlagda möjligheterna till finansiering.
Som exempel på dåliga beslut kan nämnas kompromissen mellan s och nyd om E 20 som ev. motorväg utan att resurser avdelades. Det gällde redan före de nu föreslagna nedskärningarna. Den motorvägsplanering som Vägverket gjort har lagt en död hand över möjligheterna till angelägna förbättringar av E 20.
Enligt min uppfattning bör en analys som omfattar hela regionen göras. Den bör ta hänsyn till de aspekter jag nämnt ovan, till behovet av ett mer miljövänligt trafiksystem och även till hur vi ska kunna skapa ett robust nätverk mellan våra tätorter genom olika trafikslag, undvika överinvesteringar och använda begränsade resurser på bästa sätt. Ett underlag är Boverkets samrådsdokument Sverige 2009. Med en sådan analys i botten ökar möjligheterna att få resurser till de mest angelägna satsningarna. Redan nu finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut om att avbryta all planering av motorvägar och i stället inrikta planeringen på utbyggnad av dessa vägar till 13 meters standard. Detta måste innebära att beräknade resurser räcker till större del av behoven. Detta bör ges regeringen tillkänna.
När det gäller det mindre vägnätet har centern i en partimotion föreslagit ökad resurstilldelning i förhållande till regeringen. Med hänsyn till de särskilt stora behov som finns i Älvsborgs län och med hänsyn till att länet tidigare varit missgynnat vid fördelningen av sådana resurser är det högst angeläget att en betydande del av detta kommer Älvsborgs län till del.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en heltäckande analys beträffande väginvesteringar och trafikförsörjning i Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta motorvägsplaneringen i Älvsborgs län till förmån för planering för 13- metersstandard,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till det mindre vägnätet i Älvsborgs län.
Stockholm den 23 januari 1995 Marianne Andersson (c)