Den snabba strukturomvandling som sker av näringslivet
måste mötas av en aktiv infrastrukturpolitik och
näringspolitik. För att en bättre regional utveckling skall
åstadkommas i Svealands inland krävs flera olika åtgärder.
Ett av de områden som har speciell betydelse för inlandets
utveckling är transportapparatens kapacitet och
kommunikationssystemets effektivitet. Kommunikationer
har en stor betydelse för samhällsutvecklingen och även för
en balanserad regionalutveckling. En utbyggnad av
infrastrukturen så att väg, järnväg och flyg tillsammans kan
användas på ett optimalt sätt kommer väsentligt att bidra till
regionernas och länens framtida konkurrenskraft.
Bergslagsdiagonalen utgör ett mycket viktigt
transportstråk och är en av de grundläggande
förutsättningarna för att skapa tillväxt och nya
arbetstillfällen i Bergslagen.
Bergslagsdiagonalens uppgift är att knyta samman orter
utefter leden och i angränsande områden genom att ge goda
möjligheter till säkra och tillförlitliga transporter. Utefter
leden finns också många företag med inriktning på
Europamarknaden.
En Bergslagsdiagonal med hög standard förstärker
områdets transportgeografiska läge och förbättrar
tillgängligheten till övriga Europa. Mot den bakgrunden är
det angeläget att investeringarna inte förskjuts i tiden. En
förskjutning skulle innebära faktiskt försämrade möjligheter
för näringslivet i Bergslagen. Strävan från myndigheterna
bör i stället vara att tidigarelägga investeringar på
Bergslagsdiagonalen. Beredskap för detta skapas genom att
Vägverket har tillräckligt god framförhållning i sin
projekteringsverksamhet så att eventuella framtida medel i
form av beredskapsarbeten kan koncentreras till utbyggnad
av Bergslagsdiagonalen.
Bergslagsdiagonalen omfattar sträckningen E 4 längs
Norrlandskusten över Borlänge, Falun, Lindesberg, Örebro,
Askersund och Motala till Europaväg 4.
Norr om Borlänge ingår inte Bergslagsdiagonalen i det av
riksdagen definierade stamvägnätet. En diagonal
vägförbindelse saknas alltså mellan riksväg 60:s slut i Falun
och E 4 på Norrlandskusten. Det anser vi vara ett fel i det
övergripande vägnätet, ett fel som ger stora problem för
näringsliv och utvecklingssvårigheter för redan hårt
drabbade regioner i mellersta och norra Sverige.
En diagonal vägförbindelse, en fortsättning på
Bergslagsdiagonalen, skulle på ett naturligt sätt fånga upp
den Norrlandstrafik som har en slutdestination i södra eller
västra Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att investeringar i
Bergslagsdiagonalen inte förskjuts jämfört med nuvarande
planering,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Vägverket får i
uppdrag att tidigarelägga projekteringen av nya sträckor av
Bergslagsdiagonalen för att komma i fråga för särskilda
medel för beredskapsarbeten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Bergslagsdiagonalen i sin
helhet skall ingå i stamvägnätet.
Stockholm den 20 januari 1995
Maud Björnemalm (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Per Erik Granström (s)
Barbro Hietala-Nordlund (s)
Sonia Karlsson (s)