Den snabba strukturomvandling som sker av näringslivet måste mötas av en aktiv infrastrukturpolitik och näringspolitik. För att en bättre regional utveckling skall åstadkommas i Svealands inland krävs flera olika åtgärder.
Ett av de områden som har speciell betydelse för inlandets utveckling är transportapparatens kapacitet och kommunikationssystemets effektivitet. Kommunikationer har en stor betydelse för samhällsutvecklingen och även för en balanserad regionalutveckling. En utbyggnad av infrastrukturen så att väg, järnväg och flyg tillsammans kan användas på ett optimalt sätt kommer väsentligt att bidra till regionernas och länens framtida konkurrenskraft.
Bergslagsdiagonalen utgör ett mycket viktigt transportstråk och är en av de grundläggande förutsättningarna för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i Bergslagen.
Bergslagsdiagonalens uppgift är att knyta samman orter utefter leden och i angränsande områden genom att ge goda möjligheter till säkra och tillförlitliga transporter. Utefter leden finns också många företag med inriktning på Europamarknaden.
En Bergslagsdiagonal med hög standard förstärker områdets transportgeografiska läge och förbättrar tillgängligheten till övriga Europa. Mot den bakgrunden är det angeläget att investeringarna inte förskjuts i tiden. En förskjutning skulle innebära faktiskt försämrade möjligheter för näringslivet i Bergslagen. Strävan från myndigheterna bör i stället vara att tidigarelägga investeringar på Bergslagsdiagonalen. Beredskap för detta skapas genom att Vägverket har tillräckligt god framförhållning i sin projekteringsverksamhet så att eventuella framtida medel i form av beredskapsarbeten kan koncentreras till utbyggnad av Bergslagsdiagonalen.
Bergslagsdiagonalen omfattar sträckningen E 4 längs Norrlandskusten över Borlänge, Falun, Lindesberg, Örebro, Askersund och Motala till Europaväg 4.
Norr om Borlänge ingår inte Bergslagsdiagonalen i det av riksdagen definierade stamvägnätet. En diagonal vägförbindelse saknas alltså mellan riksväg 60:s slut i Falun och E 4 på Norrlandskusten. Det anser vi vara ett fel i det övergripande vägnätet, ett fel som ger stora problem för näringsliv och utvecklingssvårigheter för redan hårt drabbade regioner i mellersta och norra Sverige.
En diagonal vägförbindelse, en fortsättning på Bergslagsdiagonalen, skulle på ett naturligt sätt fånga upp den Norrlandstrafik som har en slutdestination i södra eller västra Sverige.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att investeringar i Bergslagsdiagonalen inte förskjuts jämfört med nuvarande planering,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Vägverket får i uppdrag att tidigarelägga projekteringen av nya sträckor av Bergslagsdiagonalen för att komma i fråga för särskilda medel för beredskapsarbeten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bergslagsdiagonalen i sin helhet skall ingå i stamvägnätet.
Stockholm den 20 januari 1995 Maud Björnemalm (s) Nils-Göran Holmqvist (s) Per Erik Granström (s) Barbro Hietala-Nordlund (s) Sonia Karlsson (s)