Motion till riksdagen
1994/95:T317
av Michael Stjernström och Ulf Björklund (kds)

Norrländska vägar


Jordarten ''silt'' skapar stora tjälproblem varje år. Detta är
ett mycket större problem i Jämtland och Västernorrland än
i övriga delar av landet. Vägstandarden försämras ständigt
p.g.a. de specifika klimat- och geologiska förhållanden som
råder i Jämtland och Västernorrland samt av att den statliga
tilldelningen av underhållsmedel till vägarna historiskt sett
inte tagit tillräcklig hänsyn till dessa faktorer.
Fyrpartiregeringen uppmärksammade dessa förhållanden
men oron är stor inför framtida beslut om väganslag.
Vägarna i Norrland är av stor betydelse för skogsnäringen
som är beroende av få tillgång till vägar med en sådan
standard att de kan vara öppna året om. Varje år drabbas ca
6 500 km, d.v.s. 33 procent av vägarna inom Vägverket
Region Mitt (Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och
Kopparbergs län) av avstängning under tjällossningen. I sin
tur blockerar denna avstängning ca 25 000 km enskilda vägar
i regionen. Problemet för skogsnäringen är att den nya
klorfria processen inom massaindustrin innebär att massaved
är en färskvara som inte kan lagras längre än 14 dagar. Vissa
vägar som är ''livsviktiga'' för transporter till skogsindustrin
stängs alltså av flera veckor, ibland ett par månader, p.g.a. de
dåliga vägarna.
Detta skulle aldrig accepteras om t.ex. Volvo i
Göteborgsregionen eller Saab i Trollhättan drabbades av att
''livsviktiga'' vägar var stängda i flera veckor. Varför skulle
vi då i Sverige acceptera att skogsindustrin ska vara med om
det, särskilt mot bakgrund av att skogen står för ett större
exportnetto än bilindustrin? Skogsnäringen har således en
stor betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga medel till vägar i Norrland.

Stockholm den 24 januari 1995

Michael Stjernström (kds)

Ulf Björklund (kds)