Regeringen bör ge ökad prioritet åt insatser för bättre vägar
i Kalmar län. Det regionalpolitiska målet för trafikpolitiken
bör kvarstå och inte tas bort som regeringen föreslår i
budgetpropositionen.
Trafikpolitiska mål
Goda kommunikationer är en förutsättning för regional
utveckling. I Kalmar län är huvuddelen av trafikföringen
uppbyggd kring vägnätet. Ett vägnät i fullgott skick är därför
en förutsättning för fortsatt utveckling i Kalmar läns alla
delar.
I budgetpropositionen föreslår kommunikationsministern
att målen för trafikpolitiken inför det nya trafikpolitiska
beslutet skall vara tre: ekologisk hållbarhet, trafiksäkerhet
och utveckling av informationsteknologin. Därav följer att
regeringen har utmönstrat effektivitetsmålet och det
regionalpolitiska målet om en fullgod trafikförsörjning i alla
delar av landet.
En nedprioritering av det regionalpolitiska målet riskerar
att få negativa konsekvenser för trafikförsörjningen i Kalmar
län. Eftersom Kalmar län är ett typiskt glesbygdslän kommer
det att få stå tillbaka i prioritet vid fördelningen av
framtidens knappa resurser på kommunikationssektorn. En
kombination av regeringens mål för en utbyggnad av
informationsteknologin i förening med ett bibehållet
regionalpolitiskt mål skulle däremot ge en
förstärkningseffekt eftersom de två målen så väl
kompletterar varandra.
En kombination av prioriteringen av
informationsteknologin och ett regionalpolitiskt mål skulle
vara logisk. Båda är en förutsättning för ökad sysselsättning
i glesbygd. Med den nya teknologin kan arbeten förläggas
långt från den centrala marknaden. Goda kommunikationer
i glesbygden förstärker därmed prioriteringen och ger ökad
samlad effektivitet åt IT-målet.
Enskilda vägar
Av budgetförslaget framgår också att regeringen redan
börjat handla efter de nya målen och eftersätta resurserna till
glesbygdens trafikförsörjning. Anslaget för enskilda vägar
dras ner med betydande belopp. Det får mycket negativa
konsekvenser för Kalmar läns glesbygdsboende befolkning.
I Kalmar län finns totalt 3 986 km enskilda vägar. Det är
jämförelsevis bland det mesta i landet. Om anslagen skärs
ner som regeringen förutsätter kommer många att få svara
för vägunderhållet själva. Det är orättvist då alternativa
trafikmöjligheter saknas för dem som är beroende av det
enskilda vägnätet.
Vi föreslår att regeringen istället gör en omprioritering då
det gäller väganslagen till motorvägar till förmån för
bibehållet anslag till det enskilda vägnätet. Det bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Läns- och riksvägar
Vi förutsätter att de aktuella planerna för länets riksvägar
kan fullföljas och inte drabbas av den förskjutning av den 10-
åriga utbyggnadsplanen som regeringen föreslår i
budgetpropositionen.
För länets länsvägar bör samma omprioritering göras
gentemot resurserna för ett ökat motorvägsbyggande som
förutsättes i regeringens budgetförslag som ovan anförts
beträffande enskilda vägar. En omprioritering bör göras så
att länsanslagen för länsvägar kan ökas på ett sådant sätt att
tidigareläggning av igångsättningar kan ske i de aktuella
vägplanerna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de trafikpolitiska målen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omprioritering av anslagen för
byggande av motorvägar och anslaget till enskilda vägar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tidigarelägga igångsättningar
av vägobjekt i läns- och riksvägplanerna för Kalmar län.
Stockholm den 23 januari 1995
Agne Hansson (c)
Sivert Carlsson (c)