Regeringen bör ge ökad prioritet åt insatser för bättre vägar i Kalmar län. Det regionalpolitiska målet för trafikpolitiken bör kvarstå och inte tas bort som regeringen föreslår i budgetpropositionen.
Trafikpolitiska mål
Goda kommunikationer är en förutsättning för regional utveckling. I Kalmar län är huvuddelen av trafikföringen uppbyggd kring vägnätet. Ett vägnät i fullgott skick är därför en förutsättning för fortsatt utveckling i Kalmar läns alla delar.
I budgetpropositionen föreslår kommunikationsministern att målen för trafikpolitiken inför det nya trafikpolitiska beslutet skall vara tre: ekologisk hållbarhet, trafiksäkerhet och utveckling av informationsteknologin. Därav följer att regeringen har utmönstrat effektivitetsmålet och det regionalpolitiska målet om en fullgod trafikförsörjning i alla delar av landet.
En nedprioritering av det regionalpolitiska målet riskerar att få negativa konsekvenser för trafikförsörjningen i Kalmar län. Eftersom Kalmar län är ett typiskt glesbygdslän kommer det att få stå tillbaka i prioritet vid fördelningen av framtidens knappa resurser på kommunikationssektorn. En kombination av regeringens mål för en utbyggnad av informationsteknologin i förening med ett bibehållet regionalpolitiskt mål skulle däremot ge en förstärkningseffekt eftersom de två målen så väl kompletterar varandra.
En kombination av prioriteringen av informationsteknologin och ett regionalpolitiskt mål skulle vara logisk. Båda är en förutsättning för ökad sysselsättning i glesbygd. Med den nya teknologin kan arbeten förläggas långt från den centrala marknaden. Goda kommunikationer i glesbygden förstärker därmed prioriteringen och ger ökad samlad effektivitet åt IT-målet.
Enskilda vägar
Av budgetförslaget framgår också att regeringen redan börjat handla efter de nya målen och eftersätta resurserna till glesbygdens trafikförsörjning. Anslaget för enskilda vägar dras ner med betydande belopp. Det får mycket negativa konsekvenser för Kalmar läns glesbygdsboende befolkning. I Kalmar län finns totalt 3 986 km enskilda vägar. Det är jämförelsevis bland det mesta i landet. Om anslagen skärs ner som regeringen förutsätter kommer många att få svara för vägunderhållet själva. Det är orättvist då alternativa trafikmöjligheter saknas för dem som är beroende av det enskilda vägnätet.
Vi föreslår att regeringen istället gör en omprioritering då det gäller väganslagen till motorvägar till förmån för bibehållet anslag till det enskilda vägnätet. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Läns- och riksvägar
Vi förutsätter att de aktuella planerna för länets riksvägar kan fullföljas och inte drabbas av den förskjutning av den 10- åriga utbyggnadsplanen som regeringen föreslår i budgetpropositionen.
För länets länsvägar bör samma omprioritering göras gentemot resurserna för ett ökat motorvägsbyggande som förutsättes i regeringens budgetförslag som ovan anförts beträffande enskilda vägar. En omprioritering bör göras så att länsanslagen för länsvägar kan ökas på ett sådant sätt att tidigareläggning av igångsättningar kan ske i de aktuella vägplanerna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de trafikpolitiska målen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omprioritering av anslagen för byggande av motorvägar och anslaget till enskilda vägar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidigarelägga igångsättningar av vägobjekt i läns- och riksvägplanerna för Kalmar län.
Stockholm den 23 januari 1995 Agne Hansson (c) Sivert Carlsson (c)