Biltrafiken får inte totalt öka, om vi skall klara oförändrade
utsläpp av koldioxid år 2000 jämfört med år 1990. En viss
höjning i glesbygd måste kompenseras med minskningar i
stråk in mot stora befolkningscentra, där spårbunden trafik
kan byggas ut för regional pendling. I Bohuslän är biltrafiken
orsak till 1/3 av koldioxidutsläppen. Kväveoxidmålet till
1995 med 30 %
reducering, jämfört med 1980, kan inte klaras. Inte
heller en kravnivå på 50 %
i det längre perspektivet med idag känd reningsteknik
för fordon drivna på fossilbränsle. I Bohuslän orsakar
biltrafiken utsläpp av 2 300
ton kväveoxider. Det är betydligt mer kväve än vad
naturen klarar av. Här hjälper inte av försvara utsläppen med
att huvuddelen kommer utifrån. Vi måste gå före och ta
ansvar.
Framtidens miljökrav
För framtidens betydligt högre miljökrav måste vi rikta in
oss på både bränsleväxling och trafikslagsväxling i betydligt
större omfattning. Det handlar om satsningar på biobränslen,
på järnvägen och på kustsjöfarten. Vad som alltså krävs är en
reduktion av fordonstrafiken, särskilt när det gäller
dieseldrivna fordon, där förutsättningar för rening är sämst.
Av det skälet bör den tunga fordonstrafiken undvikas där
spårbunden trafik har möjligheter att utvecklas. Det bör
särskilt observeras att området inom triangeln Göteborg--
Trollhättan--Lysekil har utnämnts till katastrofområde för
miljön. Här hotar ekologiskt sammanbrott om inte det sura
regnet och föroreningarna minskar drastiskt.
Trots kunskap och erfarenhet
Trots kunskaper om utsläppseffekter och miljövänliga
alternativ, fortsätter Vägverket -- till synes oberört -- att
planera den fortsatta motorvägssträckningen genom
Bohuslän. Att regeringen tillfälligt stoppat projektet till
sommaren 1995 och krävt att Vägverket skall komplettera
sin utbyggnadsrapport ''väg E 6
Forshälla--Svinesund'' med ytterligare redovisning av de
samhällsekonomiska effekterna, tycks inte oroa varken
verket eller motorvägsivrarna. I rapportens högst begränsade
redovisning om miljökonsekvenser står det: ''Man skulle
också kunna hävda att motorvägen i praktiskt taget alla
miljöer gör ett stort intrång och att omdömena 'måttlig' och
'liten' inte kan gälla.'' Det är avslöjande och visar att man
inte har intresse av att ta ansvar för de långtgående
ekologiska konsekvenserna av motorvägen. Miljö- och
kulturintrången blir förödande för Sunninge--Sundområdet.
Bl a
finns här en unik israndsbildning av riksintresse, en
kommunal bevarandeplan och en fjordtröskel. De
sammantagna miljöeffekterna är svåra att bedöma.
Lokalbefolkningen
Det har också tidigare stått strid mellan lokalbefolkning
(med uppbackning av naturvänner) och Vägverket. Då gällde
det Brattefors dalar strax söder om Ljungskile. Den striden
vann Vägverket och viktiga biotoper med sällsynta arter har
förstörts. Nu är det sträckningen från Lerbo över Sunninge
sund till Torp som är aktuell. Byfjordens Intresseförening är
den samlande motståndsgruppen. I kampen deltar också
miljöorganisationerna och Miljöpartiet de gröna på lokal och
regional nivå. I riksdagen har motorvägen genom Bohuslän
inte väckt något större intresse, trots att bara den nu aktuella
sträckningen handlar om stora skadliga ingrepp i naturen och
en kostnad på dryga 2 miljarder.
Utnyttja befintliga vägar
Den hittills utbyggda motorvägen genom Ljungskile och
fram till Lerbo kan utan större komplikationer anslutas till
den befintliga Bratterödsleden (E 6),
som bör byggas om till en 13-metersväg för att bli mer
trafiksäker. Stadsmotorvägen genom Uddevalla kan delvis
dras genom tunnel. Det skadar mycket mindre och kostar
mycket mindre. Vägsatsningarna i Bohuslän borde istället
handla om förbättringar av vägen norrut från Uddevalla till
norska gränsen. Där är det mest fråga om att bredda vägen,
och kostnaderna har inte alls dimensioner som
motorvägsbygget över Sunninge--Sund.
En förlegad idé
Det finns inget långsiktigt positivt i att bygga motorvägar,
snarare visar det på en förlegad transport- och
kommunikationsidé med bristande kunskaper om miljö- och
hälsoeffekter. En markant omfördelning av de statliga
trafikanslagen från väg till järnväg och sjöfart hade givit en
helt annan möjlighet att klara och hävda miljömålen, som är
ett gemensamt nationellt intresse. Framför allt de tunga och
också farliga transporterna skulle då inte blandas, som idag,
med andra vägtrafikanter utan fraktas på järnväg och till
sjöss. Fler människor skulle åka snabbgående persontåg och
bilarnas roll ändras och användas mer selektivt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av
Vägverkets planer på att bygga motorväg över Sunninge--
Sund och i stället utreder alternativet med anslutning till
redan befintlig väg i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm 23 januari 1995
Per Lager (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Barbro Johansson (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Annika Nordgren (mp)
Kia Andreasson (mp)