I budgetpropositionens bilaga 7 anmäls att regeringen står fast vid att konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet skall fortsätta. Regeringen avser också att, så vitt man kan förstå av propositionen, fullfölja den borgerliga regeringens beslut att bolagisera denna del av Vägverket. Slutlig ställning till tidpunkten för denna bolagisering skall dock inte tas förrän utvärdering av förändringar inom drift- och underhållsverksamheten under våren 1995 har skett.
Regeringen hävdar att konkurrensutsättning av Vägverkets väghållning har lett till en betydande effektivisering. Ett resultat av denna är att 1 500 personer fått sluta sin anställning inom verket. Under 1995 och 1996 bedöms ytterligare 800 personer bli övertaliga.
Vi känner oss inte övertygade om att denna utveckling innebär övervägande fördelar. Självfallet skall drift och underhåll av landets vägar ske på ett så effektivt sätt som möjligt. Den effektiviteten kan inte mätas enbart i hur många anställda i Vägverkets regi som är engagerade i verksamheten.
Vägarna representerar ett för landet stort gemensamt kapital. För ett effektivt underhåll av vägarna krävs god kunskap, samordnade och förebyggande insatser. Inom Vägverket har man genom åren förvärvat hög kompetens och betydande erfarenheter som det finns risk för att man nu förlorar i jakten på billiga entreprenörer. Vi kan nu se många exempel på ett icke rationellt utnyttjande av Vägverkets maskinpark och anläggningar. Vi ser risker för att de förebyggande insatser som behöver göras för att bibehålla en god vägstandard kommer att försummas. Det som i dag kan avläsas som en besparing kan därför komma att leda till mångdubbelt högre kostnader i framtiden. Behovet av antalet kontrollanter kommer att öka kraftigt -- vilket också innebär ökade kostnader.
Vi anser därför att regeringen, innan Vägverket tillåts gå vidare i fråga om konkurrensutsättning av drift- och underhållsverksamheten, måste göra en ordentlig utvärdering av den hittills genomförda förändringen. Denna utvärdering bör innefatta alla frågor om kostnader, kvalitet och service. Såväl omedelbara som långsiktiga effekter bör analyseras. Även regionala aspekter på frågan måste beaktas. Likvärdiga förutsättningar för kommunikationer i hela landet är en fråga som är överordnad Vägverkets organisation.
Vi efterlyser således utförliga konsekvensbeskrivningar av organisationsförändringarna och uppgifter om direkta kostnader för en bolagisering innan ett slutligt beslut fattas. Därför bör resultatet av utvärderingen redovisas för riksdagen tillsammans med de förslag till åtgärder som regeringen med stöd av denna vill genomföra. En konsekvens härav är att riksdagen nu bör riva upp beslutet om bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet fr.o.m. den 1 januari 1996.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av den genomförda konkurrensutsättningen inom Vägverkets drift- och underhållsverksamhet,
2. att riksdagen beslutar upphäva tidigare fattat beslut om bolagisering av Vägverkets produktionsdivision fr.o.m. den 1
januari 1996.
Stockholm den 20 januari 1995 Georg Andersson (s) Leif Marklund (s) Leo Persson (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Bo Holmberg (s) Karl Hagström (s) Berit Andnor (s)