Vi lever i dag i en brytningstid. Det gamla
industrisamhället håller vi på att lämna. De nya arbeten som
skapas handlar i hög grad om att hantera information. Det är
då man kommer i kontakt med informationsteknologi, ofta
kallad IT.
I begreppet IT ryms all den teknik som använder sig av
mikroelektronik för lagring, bearbetning samt
kommunikation och presentation av bild, text och ljud.
Satsningen på ett högteknologiskt samhälle har redan satt i
gång i Asien. Som exempel kan man nämna att den japanska
regeringen har lagt fram en IT-plan som syftar till att alla
medborgare inom de närmaste 15 åren skall få tillgång till
interaktiva TV-program och en lång rad andra elektroniska
tjänster. Projektets kostnad beräknas uppgå till drygt 550 miljarder
dollar.
I Singapore, där vart fjärde hushåll har dator, kan man i
dag köpa värdepapper genom bankens kontantautomater, få
elektronisk läkarkonsultation och klara skattedeklaration via
telefonens tryckknappar.
I USA utnämner Bill Clinton i sitt program ''Information
Highway of the Future'' informationsteknologin till det
lokomotiv som skall leda USAs nya ekonomiska tillväxt.
Man tycks i vår omvärld ha en tydlig medvetenhet om den
förändring som är ofrånkomlig för en bibehållen
konkurrenskraft och krav från samhället på tillgänglig
information. I Sverige har vi förutsättningar för att bli bland
de bästa i världen vad det gäller IT och dess
användningsområden.
Flera sådana användningsområden kan ses, bara för att
nämna några:Inom byggnadsindustrin är organisationen
viktig särskilt vid tidsbegränsade byggprojekt. Konsulter,
arkitekter, konstruktörer och installatörer, alla måste hållas
samman i en organisation där informationen och
kommunikationen är en förutsättning som gör att man i
väsentlig mån kan stödja arbetet i tidiga skeden och göra det
lättare att föra resultaten vidare till senare delar av
projektering och produktion. Genom informationstekniken
kan man bättre hålla ordning på information. Tid- och
resursplanering kan göras mer dynamisk och effektiv.Inom
telemedicinen finns redan i dag möjligheterna att på 45 sekunder
skicka över en röntgenbild till en jourläkare i
hemmet. En undersökning kan på detta sätt göras på 2--3
minuter utan att läkaren behöver åka till lasarettet.
Tydligt är dock att frågorna har haft en låg prioritet under
de senaste tre åren. Det tog den förra regeringen lång tid att
utse en IT-kommission. När väl den tidigare IT-
kommissionen startade sitt arbete var policyn att ''stimulera
och uppmuntra en pågående utveckling'' i stället för att ta
konkreta initiativ. Två saker tycks ha åstadkommits av IT-
kommissionen:
Den ena är en konsultrapport på tretton sidor som kostat
1,5 miljoner
kronor. Av experter inom branschen har den
kallats ''ett knippe självklarheter''.
Den andra är en satsning på 775 miljoner
kronor för att öka användningen av IT i skolor och
bland småföretagare. Skolorna skall förnya sin pedagogik
och näringslivet skall integrera sig med kunder, leverantörer,
myndigheter och högskolor. Det är i skolans fall svårt att
förstå hur det hela skall gå till. De 450 miljoner
kronor man anslagit är till för att ''stimulera
användningen av IT i undervisningen'' och utgör alltså inte
pengar till inköp av utrustning vilket är en förutsättning för
användning. Inköp av datorer till varannan elev i
grundskolan skulle inte kosta mer än 5--6 miljarder
kronor. De konkreta initiativ som verkligen leder
fram till något har saknats i IT-kommissionens verksamhet.
Minimikravet borde vara att varje klassrum är utrustade med
datorer, så att informationsanvändningen blir en naturlig och
integrerad del av övrig kunskapsinhämtning. Här har skett
lite även om det var ett återkommande vallöfte i senaste
riksdagsvalet.
Datorerna har en naturlig plats i det vardagliga livet. Trots
att framtidens arbetsmarknad kommer att kräva
datorkunskaper går en stor andel av dagens ungdom genom
skolan utan att tillägna sig ens grundläggande kunskaper om
datorer. Anledningarna till detta är flera: dels finns inte
tillräckliga resurser för att införskaffa
informationsteknologi, dels har utvecklingen nonchalerats.
En segregering av arbetsmarknaden riskerar att skapas
mellan dem som har råd att skaffa en dator till hemmet och
resten.
Med hänsyn till den utökade datoriseringen av samhället
och de kunskapskrav som denna utveckling medför har
akademiker utan datorvana en svår arbetssituation. Dagens
situation på universiteten innebär ofta för de studenter, vars
föräldrar ej har råd att bidra till datorköp, att en stor del av
den värdefulla studietiden åtgår till att vänta på tillgång till
de få datorer som skolorna ställer till förfogande. Mycket av
den fasta tiden med en dator åtgår också till att lära sig
handha datorn och dess möjligheter.
För att segregering ej skall uppstå på detta område mellan
de som har rika föräldrar och andra bör det utredas om staten
via CSN kan ge möjlighet till ett studiedatorlån som
motsvarar kostnaden för inköp av datorutrustning förslagsvis
maximerat till 0,6 basbelopp.
För att kunna dra nytta av IT krävs det att så många
människor som möjligt får chansen att komma i kontakt med
och kunna hantera den. Detta ställer stora krav både på
skolan och folkbildningen.
Ett led i folkbildningen för IT kan vara att på alla allmänna
bibliotek installera datorer med anslutning till Internet samt
möjlighet att söka information över internationella nät. Detta
skulle inte bara vara IT-folkbildning utan också ge upphov
till bildning via den information man söker. I en tid då
informationen allt oftare söks i databaser i stället för böcker
är det naturligt att biblioteken tillhandahåller sådana
resurser. Dessa tjänster bör med tanke på de kostnader som
kan uppstå inte vara gratis utan ske till ett självkostnadspris.
I det kommande förslaget till bibliotekslag bör det stadgas
om skyldigheten att i varje kommun erbjuda dessa tjänster.
Senast år 1998 bör varje skola och bibliotek vara anslutna till
Internet.
All information som går runt ger naturligtvis också upphov
till juridiska konsekvenser.
--
Det kan bli nödvändigt att skydda upphovsrätter.
--
Skattelagar och grundlagen om yttrandefrihet kan försvåra
en snabbt ökande datorisering.
En förhoppning för användarna är att de lagar som
tillämpas är internationella i så hög grad som möjligt. Det
är ett måste att Sverige stiftar sina lagar med hänsyn till en
internationell miljö och är pådrivande för en harmonisering
av lagarna med andra länder i så hög utsträckning som
möjligt. I de fall som datalagstiftningen är föråldrad i
internationella sammanhang borde Sverige arbeta för
förändring och harmonisering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av internationellt
harmoniserad lagstiftning beträffande
informationsteknologin,
2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslutning till Internet för skolor och
bibliotek,1
3.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om informationssökning på bibliotek,2
4.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter till införskaffandet av
datautrustning och informationsteknologi till Sveriges
studenter och skolelever.1
Stockholm den 25 januari 1995
Martin Nilsson (s)
Anders Ygeman (s)
1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 3 hänvisat till KrU.