Det statsfinansiella läget motiverar en prövning av alla
statliga utgifter i syfte att få kontroll över statsskuldens
utveckling. Härvidlag utgör trafik- och
kommunikationssektorn inget undantag. Bättre statsfinanser
leder till positiva effekter i form av t.ex lägre räntor, vilket
inte minst är av vikt vid genomförandet av
infrastrukturinvesteringar.
Mot bakgrund av att infrastrukturen under årtionden
eftersatts av socialdemokraterna, dels i form av en för låg
nivå på investeringar och underhåll, dels i form av en kraftig
reglering som förhindrat en kostnadseffektiv utveckling, så
inledde den borgerliga regeringen ett långtgående
reformarbete. Omfattande avregleringar har inletts med
hitintills mycket positiva resultat i form av sänkta kostnader
och ökad effektivitet. Dessutom har ett program om 98
miljarder kronor för investeringar i vägar och järnvägar
igångsatts. Ambitionshöjningen har varit betydande. Vid en
prövning av utgifterna, och en invägning av de ekonomiska
omständigheterna, kan dock slutsatsen dras att besparingar
måste genomföras under de närmaste åren.
Byggande av vägar och nyinvesteringar i stomjärnvägar
Regeringens förslag innebär en nerdragning av
investeringsanslaget med 1 150
miljoner kronor 1995/96 (12 månader) och en
nivåsänkning med 2 900
miljoner 1998. Med denna inriktning beräknas det år
1993 antagna investeringsprogrammet ändock kunna
genomföras till 2003 med endast ett års försening av
väginvesteringarna som följd.
I nuläget, då reella budgetförstärkningar är av stor vikt, är
det motiverat att ta investeringsprogrammet under
omprövning. Ytterligare något eller ett par års försening kan
accepteras. Genom prioritering av påbörjade projekt och
därefter en prioritering av de järnvägssträckor med störst
trafik samt de vägsträckor som av miljö- och
trafiksäkerhetsskäl behöver förbättras, kan en nivåsänkning
av investeringarna utöver regeringens förslag uppnås.
Projekt inom investeringsprogrammet som kan finansieras
utan att belasta statsbudgeten, t ex
via vägavgifter, bör genomföras i den takt det är möjligt.
Vårt förslag innebär jämfört med regeringens förslag en
ytterligare sänkning av dessa anslag med 1 950
miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (1 300
miljoner kronor för 12-månadersperioden). 1998 skall
en nivåsänkning, utöver regeringens förslag, på totalt 3 100
miljoner kronor ha uppnåtts.
Rationaliseringar inom Väg- och banverket
Genom den sänkta ambitionsnivån för
infrastrukturinvesteringar och rationaliseringar kan
ytterligare minskningar ske inom de båda verkens
administration. En ökad konkurrensupphandling bidrar
vidare till att besparingar kan genomföras inom drift- och
underhållsverksamheten. Miljö- och säkerhetsaspekter skall
vara vägledande vid eventuella prioriteringsbehov. För
budgetåret uppgår våra besparingar till 300 miljoner kronor
(200 miljoner kronor för 12-månadersperioden) i förhållande
till regeringens förslag. Till 1998 skall den totala
budgetförstärkningen uppgå till 400 miljoner kronor.
Bidrag till svenska rederier
Staten subventionerar rederinäringen med 400 miljoner
kronor per år. Stödet utbetalas till rederier med
handelsfartyg. Denna sorts företagssubventioner befrämjar
inte ett effektivt resursutnyttjande i samhällsekonomin. Ett
motiv kan dock vara att skapa likvärdiga konkurrensvillkor
med hänsyn till de subventioner som ges av andra stater, inte
minst inom EU. I stället för att bibehålla detta stöd bör
Sverige inom EU verka för en avsubventionering av näringen
och därmed en avveckling av rederistödet. Avskaffandet av
bidraget bör genomföras successivt och vara fullt genomförd
1998 med en budgetförstärkning på 400 miljoner kronor som
följd.
Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice
Inom Posten pågår sedan flera år en effektivisering som
innebär att postservice integrerats i andra verksamheter
genom entreprenader eller som post i butik. I ren glesbygd
har lantbrevbärarna allt mer påtagit sig postkontorens roll.
Tillsammans med den nya informations- och
kommunikationsteknikens möjligheter finns här ytterligare
möjligheter till effektiviseringar. Utöver detta ligger det i
Postens eget intresse att visa sin styrka som ett rikstäckande
företag. Möjlighet att reducera stödet ytterligare föreligger
således. Vi föreslår en anslagsminskning om 150 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96 (100 miljoner kronor för 12-
månadersperioden). Budgetförstärkningen för 1998 är 100
miljoner kronor.
Köp av interregional persontrafik
Det totala anslaget för subventionering av olönsam
persontrafik uppgår till 795 miljoner kronor för budgetåret.
Med en ökad konkurrens såväl inom som mellan trafikslagen
bör en kostnadsminskning kunna ske. Det som inte kan
hämtas hem via ökad effektivitet bör sparas genom
avveckling av de mest olönsamma trafiksträckningarna. Vårt
förslag innebär en minskning av bidraget i två steg. För
budgetåret föreslås minskningen av anslaget uppgå till 150
miljoner kronor (100 miljoner kronor för 12-
månadersperioden) jämfört med regeringen. 1998 skall en
nivåsänkning om 250 miljoner kronor ha uppnåtts.
Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut
Regeringen föreslår endast det allmänna
rationaliseringskravet på SMHI. Denna besparing uppgår
endast till 4 miljoner kronor och budgeten för 1995/96
beräknas till 182 miljoner kronor.
SMHI kan dra stor nytta av den nya informations- och
kommunikationstekniken och ytterligare samordning med
flygvapnets vädertjänst bör vara möjlig. Dessutom kan
samordningsvinster göras genom samarbete med
motsvarande institutioner i andra länder, primärt Norge och
Danmark. Utöver detta har SMHI möjlighet att via
uppdragsverksamhet gentemot andra myndigheter och
marknadsmässigt finansiera delar av verksamheten.
Riksdagen har tidigare uttalat att såväl uppdrags- som
affärsverksamheten successivt skall öka sitt bidrag till
basverksamheten. Mot denna bakgrund är det motiverat med
en reducering av anslaget. Vi föreslår en nivåsänkning av
anslaget på 75 miljoner kronor för budgetåret (50 miljoner
kronor för 12-månadersperioden) i förhållande till
budgetförslaget.
Sammanfattning
Sammantaget uppgår besparingen för budgetåret 1995/96
till 2 775 miljoner kronor (1 850 miljoner kronor för 12-
månadersperioden) utöver regeringens förslag. 1998 har en
nivåsänkning av budgeten om 4 250 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag uppnåtts. Besparingarna inriktas på
en minskning av subventioner och ökad
marknadsanpassning av verksamheter samt en nivåsänkning
av investeringar i infrastrukturen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Byggande
av vägar inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat anslag med 750
000
000
kr,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11
Nyinvesteringar i stomjärnvägar inom
Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 1
200
000
000
kr,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Vägverket:
Administrationskostnader inom
Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 150
000
000
kr,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 Banverket:
Administrationskostnader inom
Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 150
000
000
kr,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget B 5 Bidrag till
svenska rederier inom Kommunikationsdepartementet
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med
150
000
000
kr,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Ersättning
till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande
till regeringen minskat anslag med 150
000
000
kr,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Köp av
internationell persontrafik på järnväg m.m. inom
Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 150
000
000
kr,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget G 2 Bidrag till
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut inom
Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 75
000
000
kr.
Stockholm den 25 januari 1995
Wiggo Komstedt (m)
Jan Sandberg (m)
Tom Heyman (m)
Birgitta Wistrand (m)
Ulla Löfgren (m)
Jeppe Johnsson (m)
Lars Björkman (m)
Carl G Nilsson (m)