med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten
Regeringens förslag
Regeringen föreslår, att länsstyrelsernas uppgifter enligt
bilregisterkungörelsen skall överföras till Vägverket. Ny
teknik skall användas för att effektivisera verksamheten och
telefonservicen skall förbättras. Totalt medför de föreslagna
förändringarna en årlig besparing på ca 40 miljoner kronor.
Flera utredningar har under de senaste åren berört
bilregistrens organisation och framtid och flera förslag har
redovisats. Den proposition som nu föreligger bygger på en
rapport som gjorts av Öhrlings Reveko, innebärande bl.a. att
bilregisterverksamheten koncentreras till tre orter i landet.
Flera remissinstanser, bl.a. länsstyrelserna i Örebro och
Älvsborgs län, har visat på stora felaktigheter i utredningen.
Rationaliseringsvinsterna har kraftigt överskattats genom
bl.a. ett felaktigt jämförelsealternativ och underskattning av
lokalkostnader. Noteras bör också, att Öhrlings Reveko i sin
rapport betonar, att det finns en betydande osäkerhet i
underlaget.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning innebär en
centralisering kraftigt försämrad service till allmänheten.
Enligt beräkningar besöker årligen 200 000--400 000
personer länsstyrelsernas bilregister; de mest
frekventa frågorna rör skatter, avställning och besiktning.
Trots telefax och andra nya tekniska hjälpmedel så har stora
delar av befolkningen behov av att personligen få komma till
bilregistren. T.ex. har invandrargrupperna ett särskilt behov
av personlig vägledning och service.
Ny teknik
Vägverket har utvecklat den så kallade bildfångsttekniken
för registrering inom det trafikadministrativa området.
Enkelt uttryckt innebär detta att papper
(ansökningar/formulär) sänds till en central plats där ett antal
personer, centralt via ''scanner'' läser in materialet. Genom
att tekniken bygger på optisk läsning förutsätts det att
underlaget är korrekt ifyllt. Erfarenheter från länsstyrelsen i
Älvsborgs län visar att många anmälningar ofta är slarvigt
och bristfälligt ifyllda och därför kräver manuella
kompletteringar. Bildfångsttekniken klarar heller inte av att
läsa namnteckningar, dvs. att rätt person skrivit under en
anmälan.
Årligen inkommer ca två miljoner anmälningar om
ägarrättsövergångar, en halv miljon anmälningar om
avställning och en kvarts miljon avregistreringar. Eftersom
utrustningen för den nya tekniken är dyr, har man bedömt att
det går att få ut stordriftsfördelar med föreslagen förändring.
Vägverkets kostnader för utveckling av systemet och inköp
av utrustning har hittills uppgått till ca 10 miljoner kronor.
Utvecklingen på området går dock mycket snabbt. Redan
i dag har flera länsstyrelser scanners för egen inläsning. Inom
en mycket kort tid kommer sådana att finnas i varje kommun,
på varje bibliotek och varje arbetsplats. Som exempel kan
nämnas, att länsstyrelsen i Västmanland redan arbetar med
ett projekt, som innebär att inmatning av uppgifter kan
decentraliseras till lokala ''medborgarkontor''.
Fördelen med decentralisering, enligt vår uppfattning, är
förutom att kostnaderna blir lägre, att fel som uppstår vid
inläsning snabbt kan rättas till och då i kontakt med berörd
person.
Telefonservice
Regeringen aviserar, att även telefonservicen kan komma
att rationaliseras i framtiden. Genom s.k. röstvalssystem ska
kunden slå in en kod för det aktuella fordonet och en siffra
för vilken uppgift som önskas, t.ex. ägarens namn eller om
och när fordonet ställts av. Vägverkets dator tar då fram de
begärda uppgifterna och ger svar med syntetiskt ljud på sin
telefon. Vänsterpartiet är på intet sätt motståndare till ny
teknik, tvärtom. Den bör användas där så är möjligt. Men den
ovan nämnda rationaliseringen bygger på att flertalet
medborgare har s.k. knapptelefon, har god hörsel och förstår
svenska språket bra.
Röstvalstekniken bygger också på att kunden har en eller
ett fåtal väl preciserade frågor. Länsstyrelsernas mångåriga
erfarenhet av telefonservice är, att kunden nästan alltid har
flera följdfrågor av varierande svårighetsgrad. Vår
förhoppning är, att regeringen tar våra synpunkter i
beaktande inför eventuell ytterligare rationalisering.
Kundmottagning
Som tidigare nämnts har länsstyrelserna årligen ett mycket
stort antal besökare. Regeringen anser att den möjligheten
skall kvarstå, även sedan Vägverket övertagit ansvaret för
bilregisterärendena. Detta skall kunna ske, antingen genom
att Vägverket i sin regionala organisation inrättar en
kundmottagning, eller genom att Vägverket köper dessa
tjänster från länsstyrelsen.
Målsättningen bör enligt regeringen vara, att
kundmottagningar skall finnas på minst lika många ställen
som i dag. Vänsterpartiet tycker att det är bra, att regeringen
uppmärksammat behovet av personliga kontakter, men vi
ställer oss frågande till varför denna genomgripande
omorganisation i så fall är nödvändig. Åtgärden leder också
till att kompetens måste byggas upp på flera ställen än idag.
Körkorts- och yrkestrafikverksamhet
Regeringen föreslår, att länsstyrelserna behåller nuvarande
ansvar som regional körkortsmyndighet och uppgifter som
tillstånds- och tillsynsmyndighet för
yrkestrafiklagstiftningen. Vi delar regeringens bedömning,
att körkortsärenden kräver stor sakkunskap och att det finns
behov av kontakter med olika regionala och kommunala
myndigheter. Vi instämmer också i att tillsynen av den
yrkesmässiga trafiken inte enbart är motiverad av
trafiksäkerhetsskäl utan även en nödvändighet för att främja
en sund konkurrens inom transportsektorn.
Som en logisk följd av att länsstyrelserna skall behålla
körkorts- och yrkestrafikversamheten anser Vänsterpartiet
att det är väl motiverat, att länsstyrelserna även behåller
bilregisterhanteringen. Länsstyrelserna har i dag en hög och
samlad kompetens i frågor, som rör all trafikadministration
och vi bedömer det som orationellt att splittra nämnda
verksamhet.
Organisation
Regeringen föreslår, att verksamheten med bilregistrering
bedrivs vid tre enheter, nämligen i Örebro, Arjeplog och
Visby. Vi är väl medvetna om att det av regionalpolitiska skäl
kan vara motiverat att överföra viss statlig verksamhet till
Arjeplog och Visby.
Men nu var ju inte regeringens främsta skäl
regionalpolitiskt betingat, utan snarare ekonomiskt. Av de
cirka 250 personer, som idag arbetar med bilregistrering är
flertalet kvinnor, med låg eller föråldrad grundutbildning,
relativt hög medelålder och lång tjänstgöringstid.
Vi befarar, att ett stort antal av dessa riskerar att slås ut från
arbetsmarknaden. Trots den förbättring som skett på
arbetsmarknaden så har den inte kommit kvinnorna till del.
Förutom den tragedi det innebär att bli av med sitt arbete
innebär det också stora kostnader för samhället. Detta är
ytterligare en anledning till att vi ifrågasätter om regeringens
förslag verkligen ger några besparingar.
Vänsterpartiet har i en separat motion till riksdagen med
anledning av budgetpropositionen anvisat medel till
länsstyrelserna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bilregisterverksamheten även
fortsättningsvis skall hanteras av länsstyrelserna.
Stockholm den 27 januari 1995
Tanja Linderborg (v)
Karl-Erik Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Lennart Beijer (v)
Per Rosengren (v)
Owe Hellberg (v)
Stig Sandström (v)
Alice Åström (v)