Ett stort antal renar dödas varje år på Norrbottens vägar och järnvägar. Många dör inte genast utan kan springa ut i terrängen där de går en plågsam död till mötes. Människor som dödas eller invalidiseras blir också följden av de många renpåkörningarna med bil. Andra konsekvenser är stora skador på bilarna, som vållar den enskilde stora kostnader.
Ännu fler renar dödas av tågen, vilket också är djurplågeri, eftersom knappast alla renar dör genast. Tågpersonalen måste agera slaktare och även ta hand om delar från djuren, som fastnat på tågen. Detta är en arbetsmiljöfråga som upplevs som mycket obehaglig och påfrestande.
Därför måste åtgärder vidtagas. Ännu fler renstängsel bör sättas upp längs järnvägen och även längs vägarna. Ingen saltning bör heller tillåtas. Det finns ersättningsmedel. Det är viktigt att renägarna själva också tar ett ökat ansvar för att minska antalet olyckor. Informationen måste ökas bl.a. genom media.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rendöden på våra vägar och järnvägar.
Stockholm den 25 januari 1995 Birgitta Gidblom (s)