Långsiktig strategisk planering och politiska beslut med
anledning av planeringen kräver en avvägning mellan olika
samhällsmål.
Särskilt uppenbart är detta inom transport- och
kommunikationsområdet. Planeringen skall tillgodose dels
dagens efterfrågan på goda kommunikationer lokalt,
regionalt, nationellt och internationellt, dels de långsiktiga
kraven och målen. Hänsyn måste tagas till förväntad
teknikutveckling och nya strukturer m.m. Denna planering
måste dessutom göras inom ramen för och medverka positivt
till en långsiktigt hållbar miljö.
Allt detta ställer höga krav på helhetssyn. Det kräver att
planerings- och beslutsunderlaget är sektorsövergripande, att
man inte löser ''en sak i taget'' utan ibland tar ställning till
''både och''.
En avgörande orsak till att systemet är så komplext och
svårt att hantera är den offentliga administrationens
uppbyggnad. En administrativ funktion hanterar
järnvägsspåren, en annan den nationella järnvägstrafiken, en
tredje hanterar vägar, en fjärde telekommunikationer, en
femte sjöfart, etc. När det gäller inrikesflyget är bilden ännu
mera komplex genom att dess infrastrukturansvar delas
mellan två olika administrativa nivåer. Staten ansvarar för
statliga flygplatser och kommunerna för kommunala
flygplatser. Genomgående förstärks den otydliga
rollfördelningen ytterligare när man studerar systemet på den
regionala och lokala nivån.
För att komma tillrätta med ovanstående krävs inrättande
av en sektorsövergripande administrativ organisation som
hanterar infrastrukturfrågorna på den nationella nivån. Detta
påverkar i sin tur systemets struktur på regional och lokal
nivå, vilket förbättrar möjligheterna till en reell
decentralisering av makt och befogenheter. Då inrättandet av
ett ''infrastrukturverk'' innebär omfattande
sammanslagningar av flera myndigheter och organisationer
torde resultatet bli mycket positivt även ur besparings- och
rationaliseringssynpunkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av ett ''infrastrukturverk''.
Stockholm den 18 januari 1995
Eskil Erlandsson (c)