med anledning av prop. 1994/95:73 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att
köpa interregional persontrafik på järnväg inom en
kostnadsram på 438 miljoner kr för budgetåret 1995/96. Det
innebär oförändrad medelsram jämfört med föregående år.
En långsiktig trafikpolitik för de olika trafikslagen där en
konkurrenskraftig järnvägstrafik i Sverige ingår är angelägen
av flera skäl. En stark järnvägssektor kan t.ex. bidra till att
minska Sveriges avståndshandikapp visavi den europeiska
marknaden samt medverka till en stärkt ställning för
miljövänligare och energisnålare transporter och
trafiklösningar.
Genom uppdelningen av SJ i ett Banverk och ett
järnvägsföretag har det givits möjligheter att öppna
järnvägsmarknaden för konkurrens. Den mycket begränsade
konkurrens som hittills införts visar att den fått ökad
effektivitet och kundanpassning som två viktiga resultat. I de
fall där konkurrens medgivits har kostnaderna i många fall
kunnat minskas med mellan 20 och 40 procent. Det betyder
bättre trafik till lägre kostnad än vad som varit fallet om SJ
haft ensamrätt på trafiken. En upphandling av olönsam trafik
i konkurrens kommer såväl resenärer som skattebetalare
tillgodo. På sikt borde konkurrensen kunna ge sådan effekt
att underskottstäckning inte skulle behövas.
Av SJ Persontrafiks totala omsättning utgör omkring
hälften kommersiell trafik och hälften samhällsköpt trafik.
Trafikhuvudmännens trafik omsluter omkring 2 miljarder
eller 40 procent av SJ Persontrafiks omsättning. Hittills har
huvudmännen endast kunnat upphandla länsjärnvägstrafiken
i konkurrens för cirka 100 milj kronor.
Banverket upprustar f.n. sträckan Kalmar--Linköping--
Stockholm och berörda huvudmän upphandlar nu tågtrafik i
konkurrens. Genom ett integrerat tågupplägg kan vissa tåg
köras till Stockholm, men detta förutsätter att
trafikhuvudmännen kan upphandla tågtrafiken på hela
sträckan. Om den planerade tågtrafiken inte kan innefatta
direkttåg till Stockholm försämras resmöjligheterna drastiskt
och blir enbart ett regionalt alternativ.
Nattågstrafik
Nattrafikens svåra lönsamhetsproblem på både kort och
lång sikt har uppmärksammats av utredaren Kaj Janerus.
Trots att beläggningen är relativt god ger den inte tillräckliga
förutsättningar för att skapa lönsamhet. Dessutom står SJ nu
inför beslut om kraftiga investeringar i nya vagnar, då
dispensen på de s.k. WL1-vagnarna går ut 1994. Denna
investering är svår att motivera ur lönsamhets- eller
marknadsperspektiv anser utredaren.
Dessutom kan utökad X2000-trafik ge alternativ för
affärsresenärer på de mest förlustdrabbade linjerna. Nya
bussystem och dagtåg är redan nu alternativ för
privatresenärerna. På sikt och med utbyggd X2000-trafik på
sträckan Stockholm--Östersund är det inte uteslutet att
statens köp av sovvagnstrafiken på västra Jämtland kan
upphöra. Tillsvidare tillstyrker vi därför upphandlingen av
nattågstrafiken på övre Norrland och västra Jämtland.
Framtida trafikförsörjning
Enligt vår mening bör det alltid göras en
helhetsbedömning av transportproblemet och därefter
bedömas vilket trafikslag som skall upphandlas. I
helhetsbilden skall kostnader, miljöhänsyn och
kundanpassning vara viktiga parametrar. Flexibilitet och
kapitalbindningskostnader är andra viktiga parametrar.
Resultatet kan då bli att det i stället för att upphandla
järnvägstrafik är fråga om inköp av buss-, taxi-, båt- eller
t.o.m. flygtrafik, allt beroende på kundströmmar och
kostnadseffektivitet. Det är tillfredsställande
transportlösningar som skall upphandlas.
Då transportsektorn är stadd i snabb utveckling är det
viktigt att pröva olika lösningar och att genom konkurrens
öka kostnadseffektiviteten. Vi anser därför att det bör finnas
möjligheter att ytterligare öka effektiviteten i inköpen och få
ut mer trafik om konkurrensmöjligheterna fullföljs.
Upphandlingen av trafik på Mittlinjen (10 miljoner kronor)
borde t.ex. kunna inrymmas i ett oförändrat inköp av trafik.
Statens trafikupphandling har pågått under liknande
former sedan 1988 trots de olika krav på uppföljning och
utvärdering som numera är ledstjärnor i riksdagens arbete.
Vi vill därför efterlysa en bättre uppföljning eller efterkalkyl,
inte enbart av den inköpta trafiken utan av de olika
trafiklösningarnas effektivitet. Vi anser oss behöva uppgifter
t.ex. om hur tågtrafiken fungerat, hur många som rest med
de tåg som staten garanterar och om trafiken varit
regionalpolitiskt viktig m.m. Detta betyder att vi inför
regeringens kommande förslag önskar en mer fullödig
presentation av dessa.
På sikt anser vi att underskottsbidrag inte kommer att
behövas när konkurrens införts.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer inför kommande
trafikupphandlingar.
Stockholm den 17 november 1994
Wiggo Komstedt (m)
Jan Sandberg (m)
Tom Heyman (m)
Birgitta Wistrand (m)
Ulla Löfgren (m)
Jeppe Johnsson (m)
Lars Björkman (m)
Carl G Nilsson (m)