I juli 1979 gjordes en omfattande förändring av
föräldrabalkens bestämmelser om beräkning av
underhållsbidrag. Avsikten var att ge en rättvis fördelning av
ett barns försörjning mellan föräldrarna. Socialstyrelsen och
Riksförsäkringsverket utarbetade riktlinjer för tillämpningen
av de nya bestämmelserna.
Den nya lagen innebar en lättnad för många
underhållsskyldiga. Lägre underhållsbidrag fastställdes
eftersom även den andre föräldern kunde bidra till barnets
försörjning.
Samtidigt som förändringarna gjordes ändrades dock inte
bidragsförskottslagen. Trots år av utredningar fortsätter
samhället att betala ut bidragsförskott för barn som kan
försörjas av föräldrarna. När det måste sparas riktar sig
åtgärderna mot endast en förälder, den underhållsskyldige.
I lagutskottets betänkande (LU9:1978/79) inför ändringen
av lagen ansåg man att en viss behovsprövning borde finnas
i förhållande till vårdnadshavarens inkomst. Utskottet
pekade på att samhället inte helt skulle avhända sig
möjligheten att ingripa mot att föräldrar gör sig en obehörig
vinst genom bidragsförskottet. Frågan om eventuell
behovsprövning hänsköts dock till sittande utredning.
Det har nu gått cirka 16 år sedan lagutskottets betänkande
redovisades. Samhället kan ännu inte begränsa
bidragsförskotten i ärenden som detta.
Även om föräldrarna tillsammans har ett beräknat
överskott så att de kan sörja för barnet betalar samhället ut
ett bidrag. Eftersom det inte finns någon behovsprövning i
bidragsförskottslagen betalas mellanskillnaden mellan
bidragsförskott och fastställt underhållsbidrag, oavsett
föräldrarnas kapacitet att själva klara av försörjningen av
barnet.
Överkompenseringen blir än mer tydlig om ett barn har
egna inkomster av förvärvsarbete eller förtidspension. Dessa
barn saknar underhållsbidrag, vilket i beräkningarna sätts till
0 kronor. Bidragsförskottet ska emellertid, enligt gällande
regler, betalas ut. Föräldrarna får då 1 173 kronor varje
månad för ett barn som självt klarar av sitt underhåll.
Att underhållsbidraget fastställs enligt föräldrabalkens
regler efter barnets behov och föräldrarnas samlade
ekonomiska förmåga är bra. Problemet är att
bidragsförskottslagen inte innehåller någon formulering om
behovsprövning. Detta gör att vårdnadshavaren
överkompenseras med bidragsförskott. Under 16 år har
således stora summor pengar betalats ut till föräldrar enkom
av den anledningen att det inte finns någon korrelation
mellan bidragsförskottslagen och föräldrabalken.
Bidragsförskottslagen borde ändras så att bidragsförskott
kan minskas i de fall förmånen framstår som klart
oberättigad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ändring av bidragsförskottslagen i
syfte att minska överkompensering av vårdnadshavare.
Stockholm den 25 januari 1995
Fanny Rizell (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)