Allergier ökar dramatiskt i Sverige i dag. På 50-talet var
förekomsten ungefär 6 % . Då kallades det hösnuva och
allergiker möttes ofta av både okunnighet och oförståelse.
I dag är det annorlunda. Allergiförekomsten är så hög som
30 %. Inte bara barn utan också vuxna utvecklar allergier och
överkänslighet, något läkare tidigare inte trodde var möjligt.
Bland förskolebarn i vissa områden är vartannat barn
drabbat. Det är nästan lika vanligt att vara allergisk som att
inte vara det. 1995 har proklamerats som allergiåret.
Vi behöver inte åka längre än till länderna i Baltikum för
att finna länder med samma siffror på allergiförekomst som
Sverige hade på 50-talet. Avståndet i mil är inte långt, men
i livsstil. Detta antyder var förklaringen till Sveriges stora
ökning står att finna. Kemikaliesamhället.
Barnen utsatta för allergener och kemikalier
Ett litet barn med dåligt utbyggt immunförsvar och
växande celler utsätts för en uppsjö av olika kemikalier. De
finns i maten vi äter, de finns i luften vi andas, vattnet vi
dricker, bostäderna vi bor i, ja till och med kläderna vi bär
på kroppen.
Allergier och överkänslighet går hand i hand. Vi fyller vår
bägare med allergener och kemiska ämnen. När kroppen fått
nog utvecklas antingen allergi eller överkänslighet. Det kan
vara mot hund eller formalin eller något annat. Många får
astma. Det har visat sig att en överkänslig människa lätt
utvecklar allergier och vise versa. Antalet ämnen och
företeelser man är allergisk och överkänslig mot tenderar att
öka. Det har också visat sig att ett barn som inte utvecklar
allergi i tidig ålder klarar sig bättre senare i livet.
Det finns alltså all anledning att skaffa kunskap och se till
att barnen inte utsätts för sådant som brukar ge allergi och
heller inte exponeras i onödan för kemiska ämnen. Ju senare
ett barns allergi eller överkänslighet debuterar desto bättre.
Får barnet allergin tidigare tenderar den att bli allvarligare
och innefatta fler ämnen. Det krävs kunskap av föräldrarna
för att veta hur man ska bete sig, men den kunskapen kan ge
barnet möjligheter till ett friskare liv. Det är alltså väsentligt
att den här typen av information tillhandahålls på
mödravårds- och barnavårdscentraler. Så är det inte i dag.
Personalen behöver utbildas i ämnet.
Föräldrarna behöver information
Det gäller alltså att se till att det lilla barnet inte exponeras
för mer kemikalier och allergener än nödvändigt. Att
föräldrarna inte röker anser vissa läkare mycket viktigt.
Likaså att man undviker doftämnen som parfymer. I Malmö,
där man satsat på rökavvänjningskurser för astmabarns
föräldrar, har man visat en mycket stor förbättring sedan
barnen slutat att exponeras för röken. I ett fall upphörde en
flickas ofta upprepade astmaattacker helt. Hon var innan
dess liten och späd och hade inte kommit i puberteten. Detta
förändrades samtidigt. Information om rökningen och dess
betydelse för det lilla barnet måste ges innan barnet föds.
Gratis rökavvänjningskurser ska erbjudas för rökande
blivande föräldrar.
Många av de kemikalier ett barn utsätts för behöver inte
finnas. Formalin och färgämnen i barnkläder liksom det röda
färgämnet i godis är exempel på det.
Att huden lätt suger in ämnen inser envar som hört talas
om nikotinplåster. Flera läkemedel tillförs i dag kroppen via
plåster med substansen på. Det lilla barnets tunna hud är
betydligt bättre än vuxnas på att suga upp ämnen. Trots detta
finns kemikalier i kläder och lakan som vi vet är
allergiframkallande eller lätt ger överkänslighet.
Formalin och färger
Formalin tillförs kläderna för att de ska se släta och snygga
ut på galgen i affären. Det är ett ämne med dokumenterad
förmåga att skapa överkänslighet. Tidigare fanns det i stor
mängd i byggmaterial och var en av bovarna i dramat då
människor drabbades av sjuka hus-sjukan. Om man som
förälder vill undvika att barnet ska utsättas för formalin
måste ett nyinköpt plagg tvättas minst två gånger innan det
används. I många plagg finns färgämnen som är
allergiframkallande. Dessa färger brukar inte vara så
beständiga, vilket ibland anges på plagget genom att det i
tvättrådet står att de kan färga. Som förälder bör man undvika
sådana plagg. Många barn är allergiska mot rött färgämne i
godis. Just rött godis kan man ju undvara. Detta är bara några
få exempel på den information varje förälder behöver få.
Genom kunskap kan allergier förhindras eller skjutas upp.
Många kemikalier går det inte att undvika, men man kan
minska exponeringen. Genom att veta mer förbättrar vi
situationen för alla barn, både de som inte är allergiska och
för dem som drabbats.
Naturligtvis skulle vi politiker kunna göra det lättare för
föräldrarna och bättre för barnen om vi förbjöd onödiga
kemikalier i barnens värld. Formalin och färger i kläder och
lakan liksom rött färgämne i godis borde helt enkelt inte
finnas. Formalin i barnkläder är förbjudet i Japan och
Finland.
Ett annat sätt att underlätta för konsumenter, som vill
undvika allergiframkallande ämnen och ämnen som kan ge
överkänslighet, vore att genom märkning ange att en vara
innehåller sådana ämnen.
Födoämnesallergierna ökar
Födoämnesallergierna ökar som alla andra allergier. Man
vet att om man är allergisk mot vissa födoämnen ökar risken
att utveckla allergier mot vissa andra. Exempel på detta är
allergi mot tomat, som innebär att barnet har lätt att utveckla
allergi mot jordgubbar och paprika. Nötter och soja är
vanliga allergener, men även allergier mot fisk och ägg blir
allt vanligare. För en födoämnesallergiker kan
konsekvenserna bli dramatiska om man får i sig även mycket
lite av ämnet man inte tål.
EU har sämre regler för innehållsdeklaration än Sverige. I
Sverige måste en ingrediens deklareras om den utgör 5 % av
en sammansatt vara, i EU är den siffran 25 %. Det är av
yttersta vikt att deklarationerna av vad som ingår i
sammansatta livsmedel inte försämras enligt EU:s regler,
utan i stället förbättras. På detta område borde Sverige gå
före och utarbeta ett märkningssystem på livsmedel anpassat
för allergiker. Vissa födoämnen skall alltid anges oavsett
mängd, till exempel nötter och soja.
Allergier och överkänslighet är numer en folksjukdom.
Naturligtvis måste miljön bli så bra, att förekomsten blir som
på 50-talet. För det krävs många insatser av både politisk och
personlig art. Parallellt med det arbetet måste kunskapen om
sjukdomen spridas. Många allergiska barn skulle kunna leva
ett betydligt friskare liv än de gör idag, om omgivningen,
främst föräldrarna, visste hur man undviker farorna.
Även vi politiker måste ta allergierna och överkänsligheten
på allvar. Vi måste fråga oss vilken frihet som är viktigast:
friheten att använda kemikalier som orsakar allergier och
överkänslighet eller friheten att slippa dessa ämnen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av all personal på
mödravårds- och barnavårdscentraler i allergifrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mödravårds- och
barnavårdscentraler bör tillhandahålla information och
kurser om allergi och överkänslighet,
3. att riksdagen beslutar att alla blivande föräldrar bör
informeras om rökningens betydelse för utveckling av
allergier,
4. att riksdagen beslutar att alla blivande föräldrar bör
erbjudas gratis rökavvänjning,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att identifiera kemikalier i barns omgivning som bör
förbjudas,1
6. att riksdagen beslutar förbjuda formalin i kläder och
lakan,1
7. att riksdagen beslutar förbjuda färgämnen i livsmedel
och godis, som i dag är kända för att orsaka allergi och
överkänslighet,2
8. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med förslag och mål för hur vi bör nå ett samhälle med
allergiförekomst på 1950-talets naturliga nivå på ca 6 %,
9. att riksdagen hos regeringen begär att den utarbetar ett
system för märkning av varor som innehåller
allergiframkallande ämnen eller ämnen som ger
överkänslighet,
10. att riksdagen hos regeringen begär att den utarbetar ett
system för märkning av livsmedel avsett för allergiker,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter att förebygga
allergier.
Stockholm den 24 januari 1995
Gudrun Lindvall (mp)
Kia Andreasson (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Eva Goe s (mp)
Roy Ottosson (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Barbro Johansson (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Ewa Larsson (mp)
1 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till JoU.
2 Yrkandena 7 och 10 hänvisade till LU.