I sin uppföljning av arbetet med artikel 129 i Maastricht
den 24 november 1993 konstaterar EU-kommissionen den
31 maj 1994 (V/F/1 d 94)
CEV/V/F/1/LUX/15 Rev. 6.5 i en rapport att sjukdom
och dödlighet i huvudsak orsakas av cancer, hjärtsjukdomar,
olyckor och självmord. Enligt rapporten spelar dåliga
kostvanor, alkohol och tobak samt brist på fysisk träning en
avgörande roll för detta skadepanorama. I bl.a. Frankrike
görs stora insatser för att minska konsumtionen och man kan
redovisa en avsevärd sänkning under ett flertal decennier.
Vi har i Sverige satt höga mål för vår alkoholpolitik.
Riksdag och regering har vid upprepade tillfällen slagit fast
att det övergripande målet är att minska den totala
konsumtionen. Sverige har anslutit sig till WHO:s plan att
sänka den totala alkoholkonsumtionen med 25 procent fram
till år 2000. WHO:s fokusering på den totala konsumtionen
motiveras av att det föreligger ett klart, och vetenskapligt
belagt samband, mellan skadornas omfattning och den totala
konsumtionen.
Det är via olika rapporter klarlagt att Sverige med sin
internationellt sett låga konsumtionsnivå likväl har
betydande kostnader för bruk och missbruk av alkohol. Vi
har också kunnat konstatera att alkoholkonsumtion
framkallar våldsbetingat uppträdande som i vissa fall lett till
mycket tragiska våldshandlingar mot oskyldiga i bl.a. Falun
och Stockholm.
Det finns således såväl i Sverige som inom EU en
medvetenhet om att det är den totala konsumtionen som
ytterst sett medför olyckor i trafiken, rattfylleri, misshandel,
våldtäkter, våld och rån m.m. Det måste således till en
medveten och långsiktigt verkande strategi för att få en
minskning av skadorna i samhället.
En grundprincip i Sveriges alkoholpolitik har varit
desintressering, alltså det privata vinstintresset har kraftigt
begränsats genom statliga monopol. Genom EU-inträdet har
detta försvagats.
De alkoholpolitiska medel vi använder i form av en hög
beskattning av alkoholdrycker, systembolag för att minska
tillgängligheten, gränskontroll, åldersgränser samt ett aktivt
förebyggande arbete måste förstärkas i framtiden och
inarbetas i EU:s planering inför regeringskonferensen 1996.
Det är också viktigt att Sverige nu noga dokumenterar
förändringar i konsumtionsbeteendet i och med
medlemskapet i EU. Forskningen bör således inriktas på att
noga dokumentera förändringar före och efter 1995.
Det är också viktigt att inom EU arbeta för att alkohol,
genom konsumtionens stora skadeverkningar, inte betraktas
som vilken handelsvara som helst. Handeln med alkohol
måste av folkhälsoskäl kunna omgärdas av särskilda
bestämmelser, utan att dessa står i konflikt med
Romfördraget.
Kommuner och landsting måste aktivt följa upp det ansvar
som i stor utsträckning överflyttats på dem i och med att
riksdagen antagit alkohollagen i december 1994.
Alkoholkommissionen konstaterade att det finns brister i
vård och behandling av alkoholskadade och narkomaner.
Därför bör kraftfulla åtgärder vidtas för att främja bättre
behandlingsformer.
En viktig resurs i det förebyggande och vårdande arbetet
är föreningslivet och folkbildningen. Det har i flera
sammanhang framhållits att de nordiska länderna skulle
kunna bidra med folkrörelsearbetet som ett tillskott i det
demokratiska arbetet i EU. Nykterhetsrörelsen, DKSN och
övriga folkrörelser utför ett omfattande arbete, som i dag får
ett betydande stöd från samhället. Vi vill betona regeringens
ambitioner att framhålla betydelsen av att statliga
ämbetsverk, landsting och kommuner i större utsträckning
bildar nätverk med dessa organisationer, som har goda
erfarenheter och hög kompetens av såväl förebyggande som
vårdande arbete. Vi bör framhålla dessa erfarenheter vid
regeringskonferensen 1996.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen inför
regeringsförhandlingarna år 1996 aktivt verkar för att inom
EU befästa de svenska principerna i alkoholpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda handelsregler för
alkohol,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av föreningslivets
insatser för att sänka alkoholkonsumtionen.
Stockholm den 25 januari 1995
Göran Magnusson (s)
Georg Andersson (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Nils Erik Söderqvist (s)