Den svenska sjukvården finansieras med skattemedel som
fördelas av landstingen. Landstingen ansvarar för sjukvården
för den egna befolkningen och producerar också egen
sjukvård. Inom varje landsting finns varierande mängd
privata läkare och sjukgymnaster som ett komplement till
den landstingsproducerade vården.
På grund av rådande kärva ekonomi har landstingen
tvingats se över sin verksamhet varpå många sjukhus,
vårdcentraler och andra sjukvårdsenheter har ålagts stora
besparingskrav.
Privat vård ger patienten valfrihet
Den privata sjukvården har alltid funnits som ett
komplement och ett alternativ till den offentliga vården.
Ersättningen för medicinska åtgärder i den privata vården har
alltid varit lägre än motsvarande i den offentligt producerade
vården. Den privata vården har varit en billig och effektiv
vård för samhället. Ersättningsnivåerna har dock inte
kompenserats för den allmänna kostnadsutvecklingen under
många år och privatvårdens kvalitet har hotats. Det gamla
ersättningssystemet har inte heller svarat mot dagens krav på
medicinska och diagnostiska möjligheter. De låga
ersättningsnivåerna har tvingat fram onödigt många
konsultationer.
Nytt ersättningssystem med kostnadskontroll
Efter en utredning av P O Karlsson, vVD på
Försäkringskassan i Stockholm, kom ett förslag om en ny
ersättningsmodell för de privata vårdgivarna med
ersättningsnivåer framtagna efter noggranna analyser och
med hänsyn tagen till krav på medicinsk kvalitet och
säkerhet. I utredningen deltog representanter för
Socialdepartementet, Socialstyrelsen,
Riksförsäkringsverket, Läkarförbundet och
Landstingsförbundet. Det nya ersättningssystemet
innehåller, förutom andra ersättningsnivåer, också krav på
konsultationen och ekonomiska begränsningar för att kunna
erhålla en kostnadskontroll.
Flera företrädare för landstingen har offentligt ondgjort sig
över de så kallade ökade kostnaderna för privatvården till
förfång för den egna verksamheten.
Det borde inte vara någon överraskning att den nya
ersättningsmodellen initialt innebär en kostnadsökning, trots
att antalet besök inte ökat i motsvarande grad, eftersom lagen
om läkarvårdsersättning reglerar konsultationens längd och
innehåll. Kostnadskontrollen i lagen har inte heller hunnit
träda i kraft eftersom den nya ersättningsmodellen enbart har
varit i funktion under några månader. Man måste därför
avvakta med att utvärdera kostnaden tills ett helt år förlupit.
Landstingens dilemma -- både finansiär och producent
Flera landsting har redan börjat ge den privata vården
skulden för att man har tvingats begränsa det egna
vårdutbudet. Företrädare för landstingen har dessutom i
debatter framfört önskemål om en lagstiftad rätt för
landstingen att styra och kontrollera privata vårdgivare med
avsikt att sortera och endast skriva avtal med dem man så
önskar.
Det är ett dilemma för landstingen att både finansiera och
producera vård. Det är självklart svårt att särskilja rollerna
och vara objektiv i upphandlingen av privat vård. En ökning
av den privata vården innebär ju motsvarande minskning av
landstingens egen vårdproduktion. Det är alltid lättare att
göra besparingar utanför sitt eget område.
Privat vård är billig och effektiv för samhället. Det är en
vård som patienterna efterfrågar. Närmare 20 procent av all
öppen vård sker i privat regi. Kostnaderna för den privata
vården utgör ca 1.5 procent av de totala
sjukvårdskostnaderna. Ersättningen för den privata
konsultationen är jämförelsevis alltid lägre, d.v.s. kostar
samhället mindre.
Den privata vården utgör ett komplement och ett fristående
alternativ till landstingens vård. Kraven på effektivitet och
kvalitet ökar genom bibehållen konkurrens. Konkurrens har
dessutom en kostnadsdämpande effekt. Konkurrens leder
också till mångfald och valfrihet för patienten.
Ett nationellt ersättningssystem med enhetliga
ersättningsnivåer är en förutsättning för att kunna bibehålla
en kvalificerad privat vård i landet. Det är därför väsentligt
att det nationella system som hittills har möjliggjort en
självständig privatläkarvård med god kvalitet bevaras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att bevara det
nationella ersättningssystemet för den privata läkarvården i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1995
Margareta E Nordenvall (m)
Gullan Lindblad (m)