Under många år har frågan om legitimation för
arbetsterapeuter utretts och diskuterats. Yrkeskåren har
aktualiserat frågan sedan 1950-talet. I riksdagen har frågan
diskuterats sedan slutet av 1970-talet. För närvarande bereds
frågan i en behörighetsutredning.
Den förnyelse och den förändring som nu sker i hälso- och
sjukvården kräver personal, som mycket arbetar på eget
yrkesansvar både som offentligt anställda och som fria
yrkesutövare. Arbetsterapeuterna tillhör denna grupp.
Arbetsterapeuterna spelar en viktig roll i vården, inte minst
i olika former av rehabilitering. Arbetsterapeuternas insatser
har stor betydelse för människors säkerhet och deras liv och
hälsa. Arbetet kräver stor självständighet och utförs inom
såväl offentlig som privat arbetsmarknad. Arbetsterapeuter
har journalföringsplikt. Stor kunskap och kompetens fordras
vid såväl utredning som bedömning och behandling av
patienter, inte minst när det gäller utprovning, anpassning
och ordination av hjälpmedel.
Legitimation skulle garantera yrkeskompetensen i kåren,
samtidigt som den skulle vara en garanti för vårdsökande.
Lagen om åliggande för personal inom hälso- och sjukvård
ger inte den patientsäkerhet som garanteras genom
legitimation.
Med hänvisning till ovanstående och då det måste
bedömas, att befintligt utredningsmaterial nu är tillräckligt
för frågans lösning, bör behörighetsutredningen få
tilläggsdirektiv, som innebär att frågan om legitimation för
arbetsterapeuter nu behandlas med förtur.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om legitimation för arbetsterapeuter.